Tidningssida ur ÅBO TIDNINGAR, 1791-08-15
ÅBO TIDNINGAR • 1791-08-15

Bergsrådet Johan Hisingers liv och gärning tecknas

1791Gustav III · Gustavianska tiden · Revolutionernas tid
Regent
Gustav III — tar makten i en statskupp 1772
Sverige då
Finland är en del av Sverige · kriget mot Ryssland 1788–90 · ca 2,2 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kulturell blomstring — opera, akademier och enväldig kung
Samtidigt
Amerikanska frihetskriget · franska revolutionen bryter ut 1789
Historisk karta över Europa
Europa 1783 — upplysningstidens Europa · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Kort levnadsbeskrivning över framlidne bergsrådet och riddaren av Kungliga Vasaorden, herr Johan Hisinger.

Det är en tröst för mänskligheten att det, bland dagligen tilltagande laster och fördärv i både seder och tänkesätt, ändå finns människor som med ett upplyst förstånd och ett ädelt hjärta vågar höja sig över mängden av lågsinnade samtida och gör sig förtjänta av eftervärldens minne och erkänsla. Det är människor som inte mäter livets värde enbart efter dess längd, efter börd, titlar, nöjen och rikedomar, utan efter mängden och vikten av de välgärningar med vilka de främjat allmänt och enskilt väl, minskat mänsklighetens lidanden och öppnat nya utsikter till lycka och glädje även för kommande släkten.

Dessa vårt släktes välgörare förtjänar vår vördnad och tacksamhet så mycket mer, eftersom de är sällsynta, och eftersom det krävs både stora själs- och hjärteegenskaper samt lyckliga yttre omständigheter i förening för att dana och frambringa dem och sätta deras upplysta människokärlek i verklig verksamhet. Det blir därför en glad plikt för oss att minnas och högakta framlidne bergsrådet Hisingers utmärkta förtjänster, såväl för vetenskapernas som i synnerhet näringarnas blomstring i vårt fädernesland, och att önska oss många lika vältänkande och välgörande patrioter bland våra medborgare, som med samma ädla själ, sporrade av hans föredöme, kände värdet av att göra gott och hade hans mod att trotsa avund och otacksamhet.

Han föddes i Stockholm den 31 januari 1727. Fadern var grosshandlaren och brukspatronen i Stockholm Michel Hising, och modern hette Margaretha Frodbom. Ättens stamfader var en Olof Hising, bondson från ön Hisingen i Bohuslän, som under kung Erik XIV:s tid lär ha tjänat sig upp från soldat till Kungl. Maj:ts befallningsman över Ulvsunda gård och län. Han hade en son, Michel, som blev borgmästare.

(Fotnot: Texten är sammandragen, med några tillägg, ur det åminnelsetal som professor doktor C. N. Hellenius den 2 juni höll över denne aktade och allmänt saknade medborgare, den härvarande Kungliga Akademiens särskilda välgörare. Se Åbo Tidningar nr 23. Om släkten, se Rehbinders matrikel s. 279–280.)

(Texten fortsätter i ett kommande nummer.)

Bakgrund

Johan Hisinger var en av sin tids mest framträdande bruksägare i Finland, som då var en del av det svenska riket. Han är främst känd som ägare till Fagerviks järnbruk i västra Nyland, som under hans ledning utvecklades till en av landets betydande industrianläggningar. Titeln bergsråd var en hederstitel som tilldelades förtjänta personer inom bergs- och bruksnäringen, och Vasaorden, instiftad av Gustav III 1772, belönade insatser inom näringsliv, jordbruk och handel.

Levnadsbeskrivningen bygger på ett åminnelsetal av Carl Niclas Hellenius, professor vid Kungliga Akademien i Åbo, det vill säga Åbo universitet, dåtidens enda universitet i Finland. Hisinger omnämns som akademiens särskilda välgörare, vilket speglar hur förmögna bruksägare och köpmän ofta stödde vetenskapliga institutioner med donationer.

Den typ av minnestexter som denna var vanliga i tidens press och lärda samfund. De förenade personhistoria med moraliska betraktelser, där den avlidnes dygder framhölls som föredöme för samtiden. Texten publicerades i Åbo Tidningar, Finlands första tidning, som spelade en central roll i spridningen av upplysningstidens idéer i den östra riksdelen.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter