ÅBO TIDNINGAR • 1791-08-01

Vargplåga och rysk invasion härjade Österbotten

1791Gustav III · Gustavianska tiden · Revolutionernas tid
Regent
Gustav III — tar makten i en statskupp 1772
Sverige då
Finland är en del av Sverige · kriget mot Ryssland 1788–90 · ca 2,2 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kulturell blomstring — opera, akademier och enväldig kung
Samtidigt
Amerikanska frihetskriget · franska revolutionen bryter ut 1789
Historisk karta över Europa
Europa 1783 — upplysningstidens Europa · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Spridda underrättelser om tillståndet i Österbotten under förra hälften av detta århundrade.

År 1709 började mycket glupska vargar visa sig i Storkyro, Lillkyro och Laihela socknar, och så småningom även i Ilmola. Med en oerhörd djärvhet angrep de människor – inte bara barn utan också vuxna – och ett mycket stort antal människor dödades av dessa kringströvande vilddjur. Det spelade dem ingen roll om det var dag eller natt, ljust eller mörkt, eller om de mötte en eller flera personer till häst eller till fots. De lurade ständigt på byte utanför dörrar och fönster, från hösten hela vintern igenom och långt in på våren, så att man endast på somrarna slapp deras grymma och farliga besök. Denna landsplåga fortsatte ända till 1721.

I slutet av år 1713, i november, gick den finska armén i vinterkvarter i Storkyro. Men när rykten kom om att ryssarna på nytt tänkte tränga in i landet från Björneborgshållet, flyttade armén till Solf kapell och därifrån vidare till Vasa stad, sedan man fått uppgifter om att ingen fara var att frukta från det hållet. När det i slutet av januari 1714 kom nya underrättelser om att fienden var i antågande genom skogen via Ikalis, flyttade armén återigen till Storkyro för att där möta den framryckande fienden.

Efter det för de våra så olyckliga slaget i Storkyro den 19 februari 1714 marscherade furst Galitzin med den segrande ryska armén till Vasa. Där gav häradshövdingen Mollin honom och de övriga ryska officerarna en stor måltid, i hopp om att han, som i god tro stannat kvar i landet, genom detta uppförande skulle bli väl bemött tillsammans med de sina. Men strax efter måltiden berövades han ändå all sin egendom.

Uppgifterna är sammandragna dels ur den tidigare ofta omnämnda, och i denna tidning delvis avtryckta, berättelsen om Österbotten, författad av framlidne rådmannen i Gamlakarleby J. Salander (se Åbo Tidningar nr 26), dels ur de tillägg som framlidne kaplanen och vice pastorn i Laihela, Israel Reinius, fogat till denna; av båda dessa handskrifter äger Österbottniska nationens bibliotek här på orten tillförlitliga avskrifter.

(Fortsättning följer.)

Bakgrund

Skildringen rör Österbotten under stora nordiska kriget (1700–1721), då Sveriges östra rikshalva Finland drabbades hårt av rysk invasion. Slaget vid Storkyro (även kallat slaget vid Napo) den 19 februari 1714 blev ett avgörande nederlag för de svensk-finska styrkorna under generalmajor Carl Gustaf Armfeldt mot den ryska armén under furst Michail Golitsyn. Nederlaget öppnade hela Österbotten för ryssarna och inledde den period av ockupation och umbäranden som i Finland kallas stora ofreden, vilken varade fram till freden i Nystad 1721.

Episoden med häradshövdingen Mollin i Vasa illustrerar hur även de som stannade kvar och försökte samarbeta med ockupationsmakten kunde plundras på sin egendom. Krigsåren sammanföll dessutom med andra plågor: den vargplåga som beskrivs, med angrepp på människor i socknarna Storkyro, Lillkyro, Laihela och Ilmola, ska ha pågått från 1709 till 1721 och bidrog till bilden av en tid av allmän nöd, tillsammans med missväxt och pesten som härjat 1710–1713.

Texten bygger på handskrivna berättelser av rådmannen Johan Salander i Gamlakarleby och kaplanen Israel Reinius i Laihela, vilka bevarades i avskrift hos Österbottniska nationen, en studentnation vid akademin i Åbo. Sådana lokalhistoriska skildringar publicerades ofta som följetonger i Åbo Tidningar, en av de tidigaste tidningarna i Finland.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter