Tidningssida ur DAGLIGT ALLEHANDA, 1791-07-28
DAGLIGT ALLEHANDA • 1791-07-28

Försvar för von Akens eldsläckningsrön mot anonym kritiker

1791Gustav III · Gustavianska tiden · Revolutionernas tid
Regent
Gustav III — tar makten i en statskupp 1772
Sverige då
Finland är en del av Sverige · kriget mot Ryssland 1788–90 · ca 2,2 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kulturell blomstring — opera, akademier och enväldig kung
Samtidigt
Amerikanska frihetskriget · franska revolutionen bryter ut 1789
Historisk karta över Europa
Europa 1783 — upplysningstidens Europa · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Till den anonyme skribent som i Dagligt Allehanda nr 158 uttryckt sitt missnöje med en artikel i Inrikes Tidningar om glädjeyttringarna vid Akenslund den 6 juni 1791.

För allmänheten måste det vara en verklig nyhet att vattnets släckande kraft, genom tillsats av ämnen som inte är dyra och som lätt kan skaffas i tillräcklig mängd, kan ökas i sådan grad att man vid eldsvådor kan uträtta mer med 32 kannor än med 1 500 utan sådan tillsats. Hade min herre upplyst allmänheten om detta, och därigenom väckt dess eftertanke om hur man i framtiden kan skydda sig mot så svåra brandskador som under de senaste åren väckt allmän oro, då hade jag blivit mycket förargad om någon avundsman försökt kväva det beröm min herre genom en sådan upptäckt förtjänat.

Med anvisningen att lut kan göras av aska, och att alla lutsalter duger till detta, kan allmänheten dock inte vara nöjd. Frågan är vilka av de många ämnen en kemist känner till som är de mest användbara, och i vilka proportioner de ska blandas för att ge starkast verkan. Kanske känner min herre också till detta. Men för att övertyga allmänheten om att min herres kritik inte är förhastad, och att ingenting i detta rön är nytt för honom, vore det klokt om min herre – innan herr assessor von Aken går vidare – lät publicera sitt recept på den blandning han funnit lämpligast för ändamålet i tidningarna.

Jag skulle också önska att min herre bekräftade sina uppgifter med ett lika offentligt och seriöst prov som herr assessor von Aken, eftersom min herre då fick tillfälle att bedöma kostnaden innan allmänheten hunnit bedöma effekten. Om min herre inte känner till fler sätt att skydda träbyggnader mot eldsvåda än vad kritiken innehåller, kan jag med trygghet försäkra att herr assessor von Akens rön även i den delen är nytt för honom.

Stenpapper har han inte kunnat använda, för det försvann som en vädersol och finns inte längre, och jag är ögonvittne till att inga vitriolpåsar kastades i elden.

Bakgrund

Fredric Joachim von Aken var apotekare i Örebro och assessor, känd för sina experiment med brandsläckande vätskor. Han utvecklade blandningar av vatten och olika salter, bland annat lutsalter, som enligt hans försök gjorde vattnet mångdubbelt effektivare mot eld. Han demonstrerade sina metoder vid offentliga prov, och ett sådant ägde rum vid Akenslund i juni 1791, vilket väckte uppmärksamhet i pressen.

Brandfrågan var av stor betydelse i det sena 1700-talets Sverige, där städerna till största delen bestod av träbebyggelse och förödande stadsbränder var återkommande. Metoder för att göra släckvatten effektivare eller impregnera träbyggnader mot eld hade därför stort allmänintresse, och nya rön diskuterades livligt.

Insändaren är ett typiskt exempel på tidens offentliga debattkultur, där polemik fördes mellan olika tidningar. En anonym skribent hade i Dagligt Allehanda kritiserat en artikel i Inrikes Tidningar om von Akens prov och hävdat att rönen inte var nya. Försvararen bemöter kritiken genom att kräva att kritikern själv offentliggör sitt recept och genomför ett lika offentligt prov – ett tidigt exempel på krav på verifierbarhet i vetenskapliga anspråk.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter