Tidningssida ur WECKOBLAD FÖR GEFLEBORGS LÄN, 1790-09-11
WECKOBLAD FÖR GEFLEBORGS LÄN • 1790-09-11

Söndagsbetraktelse om evangeliets tröst och Mammons träldom

1790Gustav III · Gustavianska tiden · Revolutionernas tid
Regent
Gustav III — tar makten i en statskupp 1772
Sverige då
Finland är en del av Sverige · kriget mot Ryssland 1788–90 · ca 2,2 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kulturell blomstring — opera, akademier och enväldig kung
Samtidigt
Amerikanska frihetskriget · franska revolutionen bryter ut 1789
Historisk karta över Europa
Europa 1783 — upplysningstidens Europa · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Söndagsbetraktelse för femtonde söndagen efter Trefaldighet.

Hur ljuvlig är inte evangeliets lära, sådan som den framfördes av vår Frälsare i världen (Joh. 1:17)? Där lär vi känna Gud som människornas Fader, den rätte Fadern över allt det som heter fader i himlen och på jorden (Ef. 4:15). Sedan han utgivit sin Son till återlösning har han lovat att dra försorg om trons och dygdens barn i alla deras andliga och kroppsliga behov (Rom. 8:32). Borde då någon kristen, som vet detta, tveka att göra sig bekant med trons väg och med innerlig lust träda in på den? Se då fallets och fördärvets djup.

En evangelisk, det vill säga en helhjärtad kristen, äger en sällhet som inte kan beskrivas (1 Tess. 5:9). Han följer ordet i allt (Joh. 7:17) och vinner därför allt (1 Kor. 3:21; 1:5). Hela naturen påminner honom om den himmelske Faderns godhet och om hans egen plikt. Varje fågel försäkrar honom om födan, så länge han finns här, och sångfågeln uppmanar honom att lova Gud (Ef. 5:19). Liljan och de vackra blommorna tycks fråga: ser du varifrån vi har vår prakt? Nog får även du tillräckliga kläder i din tid. Den tiden är knappt längre eller varaktigare än vår (Ps. 102:12) – se där din egen bild. Varje strå på marken pekar upp mot himlen, där han med hjärtat har sitt umgänge (Fil. 3:20), försäkrad om att hans gode och älskade Jesus där bereder honom rum (Joh. 14:2). I solen betraktar han sin kropps härlighet efter uppståndelsen (Matt. 13:43), och stjärnornas olika storlek manar honom att söka nå högsta möjliga grad av dygd (1 Kor. 15:41–42).

Mammons träl däremot uppmuntras av ingenting till att tjäna Gud och sörja för sin själ. Han skänker världen sitt hjärta (1 Joh. 2:15–16) och, på sin höjd, Gud sina läppar (Mark. 7:6) och sina bugningar (1 Kon. 2:29) (Reds. anm.: bibelhänvisningen i originalet är oklar). Han får därför släpa sig fram i oro och ett bekymmersamt liv och, likt ormen, äta stoft. På dödsbädden finns bland alla hans skatter inte en enda slant att köpa olja för (Matt. 25:9), bland alla forna nöjen inte ett enda som han med glädje kan tänka tillbaka på (Matt. 16:25), och bland alla hans ärotitlar inte en enda som gör honom känd i himlen (Matt. 7:23).

Herre, lär mig betänka att jag måste dö, så att jag blir förståndig! (Ps. 90:12)

Bakgrund

Söndagsbetraktelser var ett stående inslag i äldre svenska tidningar, där pressen ännu var tätt sammanflätad med kyrkan. Texterna knöt an till kyrkoårets söndagar – här den femtonde söndagen efter Trefaldighet, vars evangelietext i den lutherska traditionen hämtas ur Bergspredikan (Matt. 6), med Jesu ord om att inte tjäna både Gud och Mammon och att inte bekymra sig om mat och kläder, eftersom Gud sörjer för fåglarna och klär liljorna på marken.

Betraktelsens bildspråk – fåglar som försäkrar om födan, liljor som visar Guds omsorg, jungfrurna som saknar olja till sina lampor – är direkta anspelningar på Matteusevangeliet. Kontrasten mellan den sanne kristne och "Mammons träl" var ett vanligt retoriskt grepp i tidens uppbyggelselitteratur, där jordisk girighet ställdes mot himmelsk rikedom.

Att varje påstående beläggs med bibelhänvisningar speglar den lutherska ortodoxins och pietismens starka ställning i Sverige, där Bibeln, katekesen och psalmboken var folkets grundläggande läsning och tidningarnas andaktstexter fungerade som predikan i tryck för dem som inte kunde nå kyrkan.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter