Tidningssida ur GÖTHEBORGS TIDNINGAR, 1790-08-20
GÖTHEBORGS TIDNINGAR • 1790-08-20

Förlikning mellan Wien och Preussen kungjord i Reichenbach

1790Gustav III · Gustavianska tiden · Revolutionernas tid
Regent
Gustav III — tar makten i en statskupp 1772
Sverige då
Finland är en del av Sverige · kriget mot Ryssland 1788–90 · ca 2,2 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kulturell blomstring — opera, akademier och enväldig kung
Samtidigt
Amerikanska frihetskriget · franska revolutionen bryter ut 1789
Historisk karta över Europa
Europa 1783 — upplysningstidens Europa · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Wien den 4 augusti. I en särskild bilaga till dagens hovtidning har nu den förlikning som träffats i Reichenbach mellan vårt hov och det preussiska offentliggjorts. Vi kan därför vänta oss en snar och gynnsam följd i form av mer verksamma förhandlingar med Osmanska riket.

Sedan de ungerska ständerna uteslutit Illyrien (Reds. anm.: i originalet "Jyrien") och Valakiet från sin lantdag, har Hans Majestät på dessa landskaps egen begäran beviljat dem att hålla en särskild lantdag i Temesvár, och till kunglig kommissarie utnämnt fältmarskalklöjtnanten baron von Schmidfeld.

De böhmiska ständerna kräver tillbaka flera förlorade privilegier, bland annat detta: att ingen lag, inget skattepåbud eller liknande får kungöras utan deras samtycke. Dagligen väntas deputerade från Milano; de från Galizien är fortfarande kvar här, och så snart ett av deras krav beviljas står de genast redo med ett nytt. Medan Galizien försöker bli förenat med Ungern och dela detta rikes förmåner – något som dock knappast lär lyckas – begär Slavonien och österrikiska Dalmatien att i vissa avseenden skiljas från Ungern och befrias från dess förvaltning och domstolar.

Den holländske sändebudet här har genom en ny promemoria förtydligat sin tidigare: Generalstaternas mening var inte att Hans Majestät skulle inleda förhandlingar med belgarna som med en självständig makt, utan endast att för kungens övervägande föreslå huruvida inte ett vapenstillestånd kunde lägga grunden till att lugn och ordning återställs i Nederländerna.

Bakgrund

Konventionen i Reichenbach slöts sommaren 1790 mellan Österrike och Preussen och avvärjde ett hotande krig mellan de båda stormakterna. Österrike, som under kejsar Josef II hade dragits in i ett kostsamt krig mot Osmanska riket vid Rysslands sida, förband sig att avsluta kriget mot turkarna, vilket förklarar tidningens förhoppning om snara förhandlingar med 'Ottomanska Porten' – det osmanska hovets gängse benämning i europeisk diplomati.

Josef II:s centraliserande reformer hade väckt starkt motstånd i habsburgmonarkins många länder. Efter hans död sökte efterträdaren Leopold II blidka de olika ständerförsamlingarna. Rapporten speglar detta: de böhmiska ständerna krävde tillbaka sin rätt att godkänna lagar och skatter, deputationer från Milano och Galizien framförde önskemål i Wien, och i Ungern pågick dragkamper om vilka landskap som skulle höra till den ungerska lantdagen. Temesvár, dagens Timişoara i Rumänien, blev plats för en särskild församling för de områden som uteslutits.

I de österrikiska Nederländerna – ungefär dagens Belgien – hade Brabantrevolutionen 1789 lett till att upprorsmakarna utropat en självständig stat. Republiken Förenade Nederländerna (Generalstaterna) hörde till de makter som försökte medla, och sändebudets promemoria i Wien handlade om att klargöra att man inte erkände belgarna som självständig makt utan endast föreslog vapenvila för att återställa ordningen.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter