Tidningssida ur WECKOBLAD FÖR GEFLEBORGS LÄN, 1789-08-22
WECKOBLAD FÖR GEFLEBORGS LÄN • 1789-08-22

Betraktelse över farisén och publikanen inför söndagen

1789Gustav III · Gustavianska tiden · Revolutionernas tid
Regent
Gustav III — tar makten i en statskupp 1772
Sverige då
Finland är en del av Sverige · kriget mot Ryssland 1788–90 · ca 2,2 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kulturell blomstring — opera, akademier och enväldig kung
Samtidigt
Amerikanska frihetskriget · franska revolutionen bryter ut 1789
Historisk karta över Europa
Europa 1783 — upplysningstidens Europa · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Elfte söndagen efter Trefaldighet.

Vilken storslagen moral, helt värdig den ödmjuke Jesus, människosläktets store lärare! Hos varje ogudaktig människa finns ett stort mod, så länge samvetet inte har vaknat (Reds. anm.: originalet har "sammetet", troligen tryckfel för "samvetet"). Få torde dock kunna säga så mycket till sitt eget beröm som den självgode farisén. Åtminstone tackar sådana människor sällan Gud för de gnistor av dygd som egenkärleken har frambringat hos dem, även om de gärna jämför sig med andra som är sämre än de själva. Känner du igen dig i detta exempel, du ärbarhetens förstfödde, som tror att all dygd och gudsfruktan består i att inte vara en skurk och att därtill iaktta religionens yttre former? Du vill upphöjas innan du har blivit förödmjukad, vilket aldrig i evighet går an, eftersom den sanna kristendomen är den Helige Andes verk och inte beror på dina egna krafter. Ingen kommer till Sonen utan att Fadern drar honom – och detta dragande är för dig något okänt.

Så var det inte för publikanen, som hade fått ögonen öppnade så att han såg i vilket själsligt elände han, liksom du och alla andra syndare, befann sig. Här finner den väckta människan sin broder. Låt oss följa hans lovprisade exempel, så att samma barmhärtighet må komma oss till del. Han bar en skänkt rättfärdighet, gripen med hjärtat, hem till sitt hus – vida bättre än den som storskrytaren bar fram och tillbaka, vilken gällde mindre än ingenting i Guds ögon. Den Allseende är alltför skarpsynt och låter sig inte bedras av sminket. I himmelen kan ingenting förtjänas. Allt fås där av nåd och måste därför sökas med ödmjukhet, såsom det anstår när en syndig varelse har att göra med Gud.

I läran om rättfärdiggörelsen bör alltså ditt hjärta leva och vila, benådade kristna människa, om du rätt har fattat Paulus ande och lära. Därigenom bevaras du både från högmod och nedslagenhet. Hur otillräcklig blir inte den grund som vilar på din egen beskedlighet och dygd? Då måste du bäva varje gång du på allvar tänker på Guds dom. Aposteln kräver därför inget mindre än att vi ska ikläda oss Kristus (Rom. 13:14), så att hans förtjänst inför Gud och hans sinnelag inför människor må skyla all vår skröplighet och skam. Sträva efter att rätt förstå detta (Fil. 3:12) och att nå fram till en evangelisk frimodighet och glädje. Kristi ok blir då milt och hans börda lätt (Matt. 11:30). Så upplevs det dock inte alltid på kristendomens lägre nivåer, innan tron har nått full seger. Psalmboken nr 266.

Bakgrund

Betraktelsen utgår från Jesu liknelse om farisén och publikanen i Lukasevangeliet kapitel 18, som var evangelietext för elfte söndagen efter Trefaldighet enligt den lutherska kyrkoårskalendern. I liknelsen ber en farisé i templet och tackar Gud för att han är bättre än andra, medan en publikan – en föraktad tullindrivare – ödmjukt ber om nåd. Jesu poäng är att den som ödmjukar sig blir upphöjd, inte tvärtom.

Texten är ett typiskt exempel på den uppbyggelselitteratur som var vanlig i svenska tidningar och andaktsböcker under 1700- och 1800-talen, då sådana veckovisa betraktelser följde kyrkoårets predikotexter. Tonen präglas av luthersk ortodoxi med tydliga pietistiska drag: betoningen på hjärtats omvändelse, den Helige Andes verk i människan och skillnaden mellan yttre religiositet och sann tro.

Centralt i texten står rättfärdiggörelseläran, den lutherska grundtanken att människan blir rättfärdig inför Gud enbart genom tron och Guds nåd, inte genom egna gärningar eller dygder. Bibelhänvisningarna till Romarbrevet, Filipperbrevet och Matteusevangeliet samt psalmbokshänvisningen i slutet visar att texten var tänkt att användas i hemandakten, där familjen läste betraktelsen och sjöng den angivna psalmen.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter