Sverige kräver tillbaka fregatten Venus efter ryskt tillfångatagande

Köpenhamn den 1 juli. Angående fregatten Venus, som ryssarna tog i en norsk hamn – något som redan omnämnts i flera utländska och inhemska tidningar – kan tilläggas att fartyget har återkrävts från det danska hovet genom den svenske ambassadören här, friherre Sprengtporten. Han har fått stöd av den brittiske ministern herr Elliot, och båda åberopar neutralitetens principer, som de anser har kränkts i grunden i detta fall. Till följd av detta har den danska regeringen utsett kommissarier som från dansk sida ska granska de båda allierade hovens påståenden.

Ett brev daterat Köpenhamn den 16 juni, infört i den politiska journal som utges i Danmark (juninumret, sidan 766), medger att den svenska fregatten jagades av fem ryska fartyg i en syd-sydostlig vind som drev henne allt längre från den svenska kusten. Hon lyckades ta sig in under den norska kusten utanför staden Larvik och fick norsk lots ombord vid udden Laurkullen (Reds. anm.: sannolikt avses en landsudde utanför Larvik). Därefter gick hon upp i Kristianiafjorden och ankrade, i förmodad full säkerhet, i den norska hamnen vid Ellön, fyra mil innanför den norska fyrbåken och från själva havsbandet.

Att brevskrivaren trots detta vill få läsaren att tro att fregatten ankrat utanför den norska kusten, eller till och med i själva Kattegatt som det ordagrant står, är antingen en politisk undanflykt eller geografisk okunnighet. Det senare kan dock knappast förmodas av en kunnig man i Köpenhamn, där Kattegatts farliga och osäkra farvatten är mer kända än någon annanstans. Och vilken dumhet vore det inte av en sjöman att, med norsk lots ombord och gynnsam vind in mot Kristiania, lägga sig för ankar i öppet hav – och det i åsynen av fem ryska fartyg.

Köpenhamn d. 1 Julii. Rörande den af Ryßarne uti Norrsk Hamn tagne Fregatten Venus, (hwarom redan är nämnt i flera Ut- och Inländska Tidningar) får tilläggas, at den samma blifwit genom härwarande Kongl. Swenska Ambaßadeuren, m. m. Friherre Sprengtporten, af Kongl. Danska Hofwet återfordrad, härutinnan understödd af Kongl. Stor-Britanniske Ministern Hr Elliot, hwilke bägge åberopa sig Neutralitetens, äfwen deß allmännaste i detta fall sårade grunder; hafwandes ock til följe häraf Kongl. Danska Regeringen utnämnt Commißarier, hwilke ifrån deß sida skola undersöka de bägge Allierade Hofwens Påstående. Et Bref, dat. Köpenhamn d. 16 Jun. och infördt uti Polit. Journalen hwilken uti Danmark utgifwes, för Junius, sid. 766, medgifwer, at Swenska Fregatten, jagad af 5 Ryska Skepp under en S. S. Ostlig wind, hwilken dref Fregatten alt mera ifrån Swenska Wallen, stack den lyckligt up under den Norrska utanför Staden Larvig, och fick Norrsk Lots ombord wid den utanföre liggande Landsudden Laurkullen, hwarefter den gick up uti Christiania-Fjärden, och lade sig, med all förmodad säkerhet uti Norrska Hamnen wid Ellön, 4 mil inom Norrska Fyrbåken och ifrån sjelfwa Hafsbandet. At Correspondenten detta oaktadt wil leda Läsaren på den tankan, at Fregatten ankrat utanföre Norrska Wallen eller uti sjelfwa Cattegat, som orden lyda, är antingen en Politisk Undanflygt eller en Geographisk Okunnighet, hwilket senare dock näppeligen kan förmodas af en kunnig Man i Köpenhamn, hwaräst mer än annorstädes Cattegats farliga och osäkra Farwatten är en bekant sak; och hwilken enfaldighet af en Sjöman, at med Norrsk Lots och strykande wind in åt Christiania lägga sig til ankars i öpna Hafwet, samt i åsynen af 5 Ryska Skepp.