Tidningssida ur DAGLIGT ALLEHANDA, 1788-10-06
DAGLIGT ALLEHANDA • 1788-10-06

Kungen varnar för fiendens stämplingar och manar till enighet

1788Gustav III · Gustavianska tiden · Revolutionernas tid▼
Regent
Gustav III — tar makten i en statskupp 1772
Sverige då
Finland är en del av Sverige · kriget mot Ryssland 1788–90 · ca 2,2 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kulturell blomstring — opera, akademier och enväldig kung
Samtidigt
Amerikanska frihetskriget · franska revolutionen bryter ut 1789
Historisk karta över Europa
Europa 1783 — upplysningstidens Europa · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

I går lästes i alla stadens kyrkor upp Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse och förmaning till sina trogna undersåtar, angående de stämplingar som rikets fiender företar sig för att splittra svenska män och förleda dem från den trohet de är skyldiga kungen och riket. Kungörelsen har följande innehåll:

Vi Gustaf, med Guds nåde Sveriges, götarnas och vendernas konung, arvinge till Norge samt hertig av Schleswig-Holstein, tillönskar er, våra kära undersåtar, höga som låga, vår synnerliga gunst och nådiga välvilja.

Vi ser oss nu angripna av fienden vid en ny del av rikets gräns och tvingade att ta till vapen för att försvara både vårt rike och vårt kära fäderneslands självständighet, liksom era – våra kära undersåtars – liv, egendom, frihet och välfärd. Vi tvivlar därför inte på att ni, liksom era tappra förfäder, med samma mod, ståndaktighet och enighet griper till vapen för att möta fiendens angrepp. Vi vill, liksom våra stora företrädare gjort, själva föregå med gott exempel och till siste man försvara detta urgamla rikes självständighet.

Vi bör dock inte dölja för er alla de medel som vår och er fiende vill använda för att kuva ett folk, vars mod den så ofta fått erfara till sin egen skada. Eftersom fienden inte tror sig kunna åstadkomma vår gemensamma undergång enbart med öppet våld, vill den med intriger och stämplingar skapa splittring både er emellan och mellan oss och er – väl vetande att när en svensk kung är förenad med det svenska folket kan de inte lätt kuvas. Vi förmanar er därför i den högste Gudens namn, kungars och rikens enda sanna beskyddare, att inte lyssna till sådana försök, utan bevara den trohet vi har rätt att kräva av er och som vi under vår sextonåriga regeringstid både erfarit och förtjänat.

Vi kan också ge er den glädjande underrättelsen att bland de främsta makterna i Europa, som nu är förenade och som tar nära del i Sveriges självständighet, arbetas det med yttersta kraft för att stödja vår önskan att snart se freden återställd. Vi hoppas att, näst Guds bistånd, deras och våra gemensamma krafter snart ska bidra till att detta goda mål uppnås. När freden väl är återställd kan vi glädja oss åt att tillsammans med våra förenade undersåtar vid en allmän riksdag frambära tacksägelse till den högste Guden för det beskydd han gett oss och riket.

Vi anbefaller er under hans mäktiga hand och förblir er, våra trogna undersåtar, höga som låga, med all kunglig nåd och ynnest välbevågna. Karlstad den 29 september 1788.

GUSTAF.

H. af Låstbom.

Bakgrund

Kungörelsen utfärdades av Gustav III i Karlstad den 29 september 1788, mitt under det ryska kriget 1788–1790, som kungen själv hade inlett med ett anfall mot Ryssland samma sommar. Formuleringen om att riket angripits "vid en ny del av gränsen" syftar på Danmarks krigsförklaring hösten 1788, då danska styrkor från Norge ryckte in i Bohuslän och Västergötland – det så kallade teaterkriget.

Varningen för "stämplingar" har en tydlig inrikespolitisk udd. Under sommaren 1788 hade en grupp officerare i Finland bildat Anjalaförbundet och vägrat fortsätta kriget, vilket kungen uppfattade som förräderi understött av Ryssland. Genom att vädja direkt till folket och framställa sig som enad med undersåtarna mot både yttre fiender och inre splittring sökte Gustav III mobilisera opinionen till sitt stöd.

Hänvisningen till stormakter som verkade för fred syftar bland annat på Storbritannien och Preussen, vars diplomatiska påtryckningar bidrog till att det danska anfallet snart avbröts. Kungens folkliga mobilisering, inte minst bland dalkarlar och andra allmogegrupper, stärkte hans ställning och banade väg för förenings- och säkerhetsakten 1789, som kraftigt utökade kungamakten. Att kungörelser lästes upp från predikstolarna var vid denna tid statens viktigaste kanal för att nå ut till hela befolkningen.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter