Tidningssida ur GÖTHEBORGS TIDNINGAR, 1788-09-13
GÖTHEBORGS TIDNINGAR • 1788-09-13

Kronprinsens födelsedag firad med 30 000 gäster i Charlottenburg

1788Gustav III · Gustavianska tiden · Revolutionernas tid
Regent
Gustav III — tar makten i en statskupp 1772
Sverige då
Finland är en del av Sverige · kriget mot Ryssland 1788–90 · ca 2,2 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kulturell blomstring — opera, akademier och enväldig kung
Samtidigt
Amerikanska frihetskriget · franska revolutionen bryter ut 1789
Historisk karta över Europa
Europa 1783 — upplysningstidens Europa · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Berlin den 26 augusti. Om kronprinsens resa till Frankrike och Italien, som nämns i några allmänna tidningar, är ännu ingenting känt. Prinsen tycks inte heller ha någon större lust till resan, eftersom han enligt eget utlåtande i dessa länder knappast lär hitta goda soldater, men väl vackra dockor samt Kristus- och Mariabilder. Inte heller den holländska militären har vunnit hans gillande, eftersom den föreföll honom alltför stel.

Hans Kungliga Höghets födelsedag firades denna gång mycket lysande, som den första sedan han blev myndig. Herrskap som på länge inte uppvaktat vid hovet infann sig denna dag. Hovet åt vid tre särskilda bord, och klockan halv sju öppnades balen. Hans Majestät var klädd i den nya dyrbara statsgardesuniformen med den stora ordens gula band, och prins Ludvig bar samma dräkt; kronprinsen visade sig däremot mer allvarsamt i gardets tjänsteuniform, densamma som han bar i Holland, utan ordensprydnader.

I slottsträdgården vid Charlottenburg var oboistkörer utplacerade på flera ställen, och de spelade angenäm musik medan de höga herrskapen promenerade där. Trots att order getts om att allmänheten skulle lämna trädgården klockan åtta på kvällen var det inte möjligt, eftersom omkring 30 000 personer infunnit sig. Aldrig har det preussiska hovet varit så uppblandat med borgerligt folk som denna gång: eftersom gångarna på Hans Majestäts befallning inte var upplysta med lampor, hände det ofta fram på kvällen, sedan det blivit mörkt, att borgare gick bredvid kungen och prinsessorna. Hans Majestät roades mycket av detta och var mycket tillmötesgående mot alla.

Den ryske ministern här, greve von Romanzow, reser snart härifrån, och i hans ställe kommer en annan, som torde anstränga sig mer för att vinna hovets och kabinettets förtroende. Det är känt att Romanzow var den ende utländske ministern som inte anlade sorgdräkt efter den avlidne kungen, och som inte heller illuminerade sitt hus på hyllningsdagen. Vår minister i Sankt Petersburg, baron von Keller, ska i samma egenskap bege sig till Haag, medan kammarherren greve Lucchesini tar hans plats vid det ryska hovet.

När det gäller det nya reglementet om hur borgare ska uppföra sig mot officerare förtjänar förste krigsministern här, general von Rohdig (Reds. anm.: namnets stavning osäker), allmänhetens varmaste erkänsla. När reglementet, som redan godkänts av lagkommissionen, förelades honom för granskning, skrev han i marginalen: "Herrar officerares fördel har man visserligen bevakat, men inte borgarståndets, och jag vet mycket väl att mången officer finner sitt nöje i att behandla borgare hårt." Detta gav upphov till en ny förordning av den 31 juli för samtliga krigsrätter.

En prins av Chios, vars förfäder sägs ha ägt ön med samma namn, vistas här och söker hovets bistånd mot biskopen av Liège, som ska inneha honom tillhöriga heliga och delvis undergörande reliker. Trots att utrikesdepartementet svarat honom att han inte kan vänta sig hjälp här i en sådan sak, är han envis och hävdar att en kung av Preussen förmår allt.

Bakgrund

Rapporten kommer från Berlin under Fredrik Vilhelm II:s regeringstid. Han hade efterträtt sin farbror Fredrik den store, den "högstsalige konung" som nämns i texten, och kronprinsen som firar sin myndighetsdag är den blivande Fredrik Vilhelm III. Kronprinsens skeptiska kommentarer om Frankrike och Italien – att där finns vackra bilder men inga goda soldater – speglar den preussiska hovkulturens starka militära prägel.

Firandet i Charlottenburg, hovets sommarslott väster om Berlin, är anmärkningsvärt för sin tid: att borgare i mörkret kunde promenera sida vid sida med kungafamiljen bröt mot den strikta ståndsuppdelningen, och skribenten noterar det som något aldrig tidigare skett vid det preussiska hovet.

De diplomatiska notiserna rör bland annat greve Rumjantsev, rysk minister i Berlin, vars demonstrativa ovilja att sörja den döde kungen speglar de spända relationerna mellan Preussen och Ryssland vid denna tid. Girolamo Lucchesini, en italienskfödd hovman i preussisk tjänst, gjorde senare karriär som en av Preussens främsta diplomater.

Krigsministerns ingripande till förmån för borgarna i konflikter med officerare belyser en återkommande spänning i det preussiska samhället, där officerskåren åtnjöt stor social och rättslig privilegierad ställning gentemot det civila borgarståndet. Historien om "prinsen av Chios" som kräver reliker av biskopen av Liège hör till tidens många kuriösa hovanekdoter; Chios är en grekisk ö i Egeiska havet som då löd under Osmanska riket.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter