Tidningssida ur CARLSTADS WECKOTIDNINGAR, 1785-10-08
CARLSTADS WECKOTIDNINGAR • 1785-10-08

Våldsamt upplopp och plundring på Ombergsheds marknad

1785Gustav III · Gustavianska tiden · Revolutionernas tid▼
Regent
Gustav III — tar makten i en statskupp 1772
Sverige då
Finland är en del av Sverige · kriget mot Ryssland 1788–90 · ca 2,2 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kulturell blomstring — opera, akademier och enväldig kung
Samtidigt
Amerikanska frihetskriget · franska revolutionen bryter ut 1789
Historisk karta över Europa
Europa 1783 — upplysningstidens Europa · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Brev till utgivaren.

I det senaste numret av er veckotidning berördes med några ord det bullriga leverne och oväsen som ska ha inträffat på den senaste marknaden på Ombergsheden. I flera avseenden är det nödvändigt att ge en tydlig bild av det sanna förloppet av dessa ytterligheter, med tanke på de många olika rykten som spridits om saken. Därför meddelas till att börja med en avskrift av den skriftliga berättelse som två av de mest drabbade lämnade till kommissarien och kronolänsmannen Westholm på platsen. Den lyder så här:

Memorial. Igår kväll den 27 i denna månad, alltså första marknadsdagen, tog sig ett löst och kringströvande gäng av liderliga sällar för att på ett våldsamt sätt, med hugg och dråpslag, överfalla vem de än råkade på. Därefter stormade de med samlad styrka och på våldsammaste sätt våra bostadsrum och kvarter, där de begick det grövsta hemfridsbrott: de slog sönder, förstörde och tog med sig allt löst och tillgängligt, och förgrep sig på själva husen genom att totalt förstöra fönstren och kasta in stora stockar och stenar. Både vi själva och våra gäster räddades med yttersta möda, genom den Högstes nådiga försyn, till livet, dock inte utan den våldsammaste misshandel med hugg, slag och blodviten. Därefter skedde ett allmänt övergrepp med våld mot alla marknadsbodar och stånd, och stöld och röveri förövades. Därför tvingas vi hos högaktade herr kommissarien och kronolänsmannen enträget begära att han dels anordnar en vederbörlig laglig besiktning och värdering av denna behandling och vår lidna skada, dels vidtar de kraftigaste åtgärder för att gripa dessa ogudaktiga och fräcka sällar och ställa dem inför laga straff – detta för att vinna den hus- och hemfrid som kungen har svurit sina trogna undersåtar, liksom den säkerhet som den allmänna lagen tillerkänner varje resande och marknadsbesökare. Ombergsheden den 28 september 1785. Jonas D. Schenling. Carl Fr. Borre.

Denna skrift har dessutom bevittnats av 14 handlande, dels från Karlstad, dels från Borås. En lista på flera personer, dels för att lämna upplysningar, dels för vittnesförhör, har också lämnats in. Längre fram ska ni, min herre, få fullständig del av både den rannsakning och den dom som kommer att avges över detta grova hemfridsbrott. Man tvivlar inte på att de ansvariga myndigheterna kommer att ta i med den verksamma och allvarliga hand som målets vikt kräver.

Under flera år, men särskilt de senaste, har slagsmål, oväsen, fylleri och svordomar varit vanliga på de flesta av Värmlands lantmarknader, och man hör en allmän klagan över att snatterier och stölder samtidigt tagit sådan överhand att det nästan är omöjligt att skydda sig mot sådana tjuvar. Det förefaller därför ytterst angeläget att det ovannämnda oväsendet, som närmast liknar vilda och strövande montenegriners framfart, beivras på allvarligaste sätt. Annars torde det bli omöjligt för någon människa att utan tillräcklig militär handräckning besöka dessa marknader med säkerhet för liv och egendom. Det vore ju mycket lätt för ett sådant vansinnigt gäng att nattetid tända eld på alla bodar och stånd och under tiden begå rån och plundring. En god början till detta ska enligt uppgift också ha skett under det omtalade oväsendet, då en stor stockeld tändes tätt intill kaffehusen under en häftig storm och blåst – elden kunde dock lyckligtvis släckas. Under samma tumult stals dessutom fyra stycken vadmal, värda över 100 daler silvermynt, ur en Boråsbod, utöver flera mindre, både lyckade och misslyckade, plundringsförsök.

Varor av stort värde förs av Karlstads och Borås handlande till dessa marknader för allmogens bekvämlighets skull. Hur olyckliga kunde inte både dessa städers handlande och borgerskap, liksom flera hundra personer som står i nära förbindelse med dem, bli vid ett sådant tillfälle. Den aktningsvärda värmländska folkkaraktären, sedan gammalt känd för ärlighet och dygd, skulle sannerligen alltmer urarta om sådana laster och excesser fick ta överhand och fortgå opåtalade.

Bakgrund

Lantmarknader var under 1700-talet centrala för handeln på den svenska landsbygden. Handlare från städer som Karlstad och Borås reste dit med stora varulager – Boråsköpmännen var särskilt kända som gårdfarihandlare och textilförsäljare, bland annat av vadmal, ett grovt ylletyg som var vardagsplagg för allmogen. Marknaderna drog stora folkmassor och var samtidigt ökända för fylleri, slagsmål och stölder, eftersom ordningsmakten på landsbygden var mycket begränsad.

Kronolänsmannen var statens lokala polis- och åklagarmyndighet på landsbygden och den som drabbade i första hand vände sig till. Hemfridsbrott – våldsamt intrång i någons bostad – betraktades som ett särskilt grovt brott i svensk rätt, med rötter i de medeltida edsöreslagarna, där kungen garanterade undersåtarna frid i hemmet. Det är denna kungliga fridsgaranti som brevskrivarna åberopar.

Brevet är ett exempel på hur tidens tidningar fungerade som forum för insändare där enskilda kunde offentliggöra oförrätter och sätta press på myndigheterna. Jämförelsen med 'montenegriner' speglar samtidens föreställningar om Balkans bergsfolk som laglösa och vilda – en vanlig retorisk schablon i europeisk press under epoken. Daler silvermynt var en räkneenhet i det svenska myntsystemet, och 100 daler motsvarade ett betydande värde.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter