Osäkert politiskt läge i Europa mellan fred och krig

Kort översikt av det nuvarande politiska läget.

Det egendomliga och osäkra tillstånd som Europas angelägenheter befunnit sig i under en tid består fortfarande; allt är så tvetydigt och invecklat att ingenting kan sägas med säkerhet. Om det å ena sidan ser ut att bli en obruten fred, tycks å andra sidan omständigheter komma i dagen som förebådar krig. Trots detta är det troligt att åtminstone tvisterna mellan kejsaren och Holland i stort sett är bilagda. Republikens deputerade har avrest till Wien och kejsaren har återvänt dit från sin italienska resa. De deputerade lär inte behöva vänta länge på audiens, varvid fredsverket förmodligen fullbordas. Republikens vänner hoppas att villkoren blir drägligare än man hittills föreställt sig.

Vad gäller det bayerska bytet har så allvarliga protester framförts, både från österrikisk och rysk sida, att man kan anta att planen åtminstone för närvarande inte längre övervägs. Tiden får utvisa vad den allians betyder som enligt ryktet ska slutas i Berlin, liksom en annan mellan Österrike, Ryssland och Frankrike. Att den hannoverske ministern herr Beulewitz rest till Berlin ger anledning att tro att viktiga saker är på gång, men om hans resa har med detta att göra vet man inte. I slutändan kan dessa stora allianser få samma utgång som den bayerska bytesfrågan.

Portens verkliga inställning till de båda kejserliga hoven är ännu okänd. Möjligen kan mycket allvarliga händelser ännu inträffa mellan dessa makter. Storsultanen fortsätter att låta avrätta eller landsförvisa alla anhängare till den förre kloke men olycklige storvesiren, som väl kände Portens vanmakt och därför alltid förordade fred. Sultanen rustar samtidigt av alla krafter, och det sägs att den nye storvesiren knappast vill höra talas om den österrikiska gränsfrågan. Skulle Porten hårdnackat hålla fast vid detta, och Frankrike inte kan finna medel för en vänskaplig överenskommelse, kan vi snart få se en blodig krigsskådeplats. Skribenten menar att det vore önskvärt om detta asiatiska folk äntligen fördrevs från Europas gränser, och att det vore lätt gjort för Josefs och Katarinas arméer, om bara inga andra makter lade hinder i vägen. Man talar åter om nya krigsföretag som spanjorerna planerar mot Alger, vilkas syfte dock till största delen tycks vara att förstöra några mindre orter och att kryssa mot dessa sjörövare.

Hur de engelska och irländska angelägenheterna slutar vet man ännu inte med visshet. Klagoskrifter lämnas dagligen in mot den plan för handelns reglering mellan de båda rikena som antagits i underhuset. I överhuset tycks man med flit dra ut på överläggningarna, och irländarna själva tycks inte vara nöjda med planen. Förmodligen finner man dock till slut en lösning som tillfredsställer båda nationerna.

Kort Utsigt af närwarande Politiske Ställning.

Det synnerliga och owißa skick, i hwilket Europas angelägenheter på någon tid befunnit sig, warar ännu; alt är så twetydigt och inwecklat at man icke kan weta någon ting därom med säkerhet. Om det å ena sidan liknar sig til en oafbruten fred, så tyckas å den andra, sådana omständigheter updagas, som förkunna krig. Icke desto mindre är det troligit at åtminstone de stridigheter, som warit emellan Kejsaren och Holland, äro så godt, som bilagde. Denna Republikens Herrar Deputerade äro til Wien afreste och Kejsaren är dit återkommen från Sin Italienska resa. Nämde Deputerade lära icke länge behöfwa wänta på Audience, då fredswärket förmodeligen fullkomnas. Republikens wänner smickra sig med hopp, at wilkoren blifwa drägeligare än man hittils föreställt sig.

Rörande Bayerske Bytet föranlåtes man, i anseende til så alfwarsamma Protestationer, så wäl från Öster-Rikiske, som Ryska sidan, förmoda, at åtminstone för det närwarande icke mera därpå tänkes. Tiden skall utwisa hwad den Alliancen betyder, hwilken rygtet förmäler skall slutas i Berlin, likasom en annan emellan Öster-Riket, Ryßland och Frankriket. Den Hanoverske Ministerns, Herr Beulewitz resa til Berlin gifwer anledning tro, at wigtige saker äro för händer, men om nämde Ministers ditresa har afseende därpå, kan man ej weta. Sluteligen kunna deßa stora Allianeer taga samma utgång, som Bayerske Bytessaken.

Portens rätta och sanskyldige tankesätt emot de båda Kejserlige Hofwen, är ännu obekant. Til äfwentyrs kunna ganska alfwarsamma händelser ännu tildraga sig emellan deße Magter. Stor-Sultanen fortfar at dels låta afrätta, dels landtförwisa alla anhängare af den förra kloka, men olyckelige Stor-Vitziren, hwilken så wäl kände Portens wanmagt och därföre altid styrkte til fred. Han rustar tillika af alla krafter och det säges at den nya Stor-Vitziren icke stort wil höra omtalas Öster-Rikiske Gräntse-saken. Skulle Porten på et hårdnackat sätt härwid förblifwa och inga medel af Frankriket kunna utfinnas at träffa en wänlig öfwerenskommelse, så torde wi snart få se en blodig tummelplats. Det wore önskeligit om detta Asiatiske folkslag änteligen åter förwistes från Europas gräntsor och huru lätt wore intet sådant för Josephs och Catharinas Krigshärar, så wida inga andre Magter lade några hinder i wägen. Man omtalar åter några nya krigs-anstalter, som Spaniorerne ärna företaga emot Algier, hwilkas föremål dock blott, til större delen, synes wara några smärre orters förstörande och at kryßa på deße Sjöröfware.

Huru Engelske och Irrländske angelägenheterne slutas, wet man ännu intet med wißhet. Klagoskrifter ingifwas dageligen emot den i Underhuset paßerade Planen til Handelens reglerande båda Rikerne emellan. I Öfwerhuset tyckes man med flit utdraga rådplägningarne på tiden och sjelfwe Irrländarena tyckas icke wara nögde med denna Plan. Förmodeligen träffas dock omsider medel til båda Nationers tilfredsställelse.