Tidningssida ur HWAD NYTT?, 1784-09-17
HWAD NYTT? • 1784-09-17

Kejsaren kräver fri segelfart på Schelde av Holland

1784Gustav III · Gustavianska tiden · Revolutionernas tid
Regent
Gustav III — tar makten i en statskupp 1772
Sverige då
Finland är en del av Sverige · kriget mot Ryssland 1788–90 · ca 2,2 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kulturell blomstring — opera, akademier och enväldig kung
Samtidigt
Amerikanska frihetskriget · franska revolutionen bryter ut 1789
Historisk karta över Europa
Europa 1783 — upplysningstidens Europa · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Bryssel den 4 september. Om förhandlingarna med de tre holländska fullmäktige som befinner sig här kan följande berättas med säkerhet.

Den 23 augusti lämnade greve Belgiojoso följande, numera välkända, förklaring till de holländska ministrarna: Hans Majestät Kejsaren avstår från alla sina tidigare krav på Republiken och begär nu endast fri segelfart på floden Schelde, samt att de holländska befästningar som kan hindra detta ska rivas. Schelde ska därmed från och med nu av Generalstaterna förklaras fri och öppen för all sjöfart. Om minsta svårighet görs i denna fråga betraktar kejsaren det som en krigsförklaring från Generalstaternas sida.

Samma dag överlämnade de holländska ministrarna en promemoria till greve Belgiojoso med följande innehåll: De kan i Republikens namn förklara att freden i Münster från år 1648 gör det som nu krävs till en verklig grundfråga för Republikens oberoende, och att detta fördrag bekräftar deras rättigheter i allt som rör Schelde. Ministrarna ber därför att få inhämta samtliga staters yttranden över kejsarens krav, och att få så lång tid att var och en av de förenade staterna hinner avge sitt utlåtande till gemensam överläggning.

De tillade också att de under tiden har föga hopp om att kraven ska beviljas, och att om något obehagligt skulle inträffa med anledning av Brysselregeringens ståndaktighet (Reds. anm.: originalets "ständesamhet" tolkas som ståndaktighet/fasthet), så vill Republiken vara helt utan skuld till att på något sätt ha gett anledning därtill.

Greve Belgiojoso beviljade den begärda betänketiden, men förklarade samtidigt att hans instruktioner var sådana att ingenting i de framförda kraven kunde efterges från kejsarens sida.

Bakgrund

Konflikten om floden Schelde var en av de stora europeiska tvistefrågorna under 1780-talet. Sedan Westfaliska freden, där freden i Münster 1648 ingick, hade Republiken Förenade Nederländerna rätt att hålla Schelde stängd för sjöfart. Det innebar att hamnstaden Antwerpen i de österrikiska Nederländerna (dagens Belgien) var avskuren från havet, vilket gynnade holländska hamnar som Amsterdam och Rotterdam.

Den tysk-romerske kejsaren Josef II, som härskade över de österrikiska Nederländerna, ville öppna floden för att stärka Antwerpens handel. Greve Belgiojoso var hans minister och företrädare i Bryssel och framförde ultimatumet till de holländska förhandlarna.

Generalstaterna var Republikens högsta beslutande församling, där de sju provinserna var representerade och där viktiga beslut krävde att varje provins hördes – därav ministrarnas begäran om betänketid. Krisen eskalerade kort därefter till en väpnad konfrontation, ibland kallad Kittelkriget, då ett kejserligt fartyg som seglade på Schelde besköts av holländarna. Konflikten löstes till slut genom fördraget i Fontainebleau 1785, där Schelde förblev stängd men Republiken betalade en ekonomisk ersättning till kejsaren.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter