GEFLE WECKOBLAD • 1784-06-12

Uppfostran formas av traditioner och naturen

1784Gustav III · Gustavianska tiden · Revolutionernas tid
Regent
Gustav III — tar makten i en statskupp 1772
Sverige då
Finland är en del av Sverige · kriget mot Ryssland 1788–90 · ca 2,2 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kulturell blomstring — opera, akademier och enväldig kung
Samtidigt
Amerikanska frihetskriget · franska revolutionen bryter ut 1789
Historisk karta över Europa
Europa 1783 — upplysningstidens Europa · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Uppfostran sker därför ofta enligt gamla mönster, och är till stor del en följd av naturens verk. Många gånger uppfostrar vi med så mycket frihet att det har liten effekt, oavsett om det gäller gamla eller nya länder. Glädjen och omständigheterna, och möjligheten för var och en att en dag blomstra genom sina naturliga intressen eller avslut, eller om någon snabbt uppnått det, kan ändå ibland ge frukt, även om man visar sig mindre aktiv eller uppmärksam och resultatet verkar utebli. De fysiska känslorna, deras första uttryck och förändringar, deras jämna eller ojämna blandning, är helt och hållet ett resultat av naturen. Att försöka ändra det som naturen har gjort är både lätt att förbise och skrämmande, även om man än så länge diskuterat mycket om barns vanor. Dessa känslor kan i större eller mindre grad förbättras eller suddas ut, men aldrig helt tas bort eller förstöras.

Hur ofta ser man inte människor vars uppfostran blivit bortglömd på grund av samhällsklassernas uppdelning? När mänskligheten utvecklas blir en mer noggrann uppfostran mänsklighetens ära. Det är därför de som undervisar fel bidrar till att dålig uppfostran blir orsaken till många problem, särskilt när den anpassas till så många olika förutsättningar. (Reds. anm.: Vissa delar i originaltexten är oklar och har tolkats utifrån kontext.)

Bakgrund

Utbildning och barnuppfostran diskuterades intensivt under den tid då samhällsliv och pedagogik förändrades i takt med omvälvande sociala och kulturella strömningar. Synen på barns utveckling och behov av 'naturlig' respektive 'sträng' fostran var ett centralt ämne, där många debatterade om frihet eller disciplin ledde till bäst resultat.

Samhällsklasser och deras betydelse för barnens uppväxt betonades ofta. Skillnader mellan överklass och allmoge kunde leda till olikheter i hur barn fick sin utbildning och vilka förutsättningar de hade för personlig utveckling. I bredare mening speglade diskussionen också de idéströmningar som följde på upplysningen, där frågor om arv, miljö och samhällsstruktur stod i centrum.

Texten aktualiserar dåtidens föreställningar om natur kontra uppfostran, om vad som är medfött och vad som kan formas, samt vilka som bar ansvaret för barns framgång eller misslyckande – lärarna, föräldrarna eller samhället som helhet.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter