STOCKHOLMSPOSTEN • 1784-04-26

Linné vill baka bröd av rötter vid svält

1784Gustav III · Gustavianska tiden · Revolutionernas tid
Regent
Gustav III — tar makten i en statskupp 1772
Sverige då
Finland är en del av Sverige · kriget mot Ryssland 1788–90 · ca 2,2 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kulturell blomstring — opera, akademier och enväldig kung
Samtidigt
Amerikanska frihetskriget · franska revolutionen bryter ut 1789
Historisk karta över Europa
Europa 1783 — upplysningstidens Europa · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Professor och riddare Carl von Linné berättar om inhemska växter som kan användas som ersättning för spannmål till bröd och matlagning när säd saknas.

Bröd kan bakas av olika växter, men det kräver att de är rötter. Dock ska sådana rötter inte kokas på samma sätt som vanligt bröd, eftersom detta skulle förstöra dem helt. Istället bör de gräddas direkt på järn, ungefär som norrlänningarnas tunnbröd eller tiberlänningarnas stenugnsbakade kakor.

1. På latin Polygonum viviparum (Fl. Sv. 360, 340), kallas "nyroten" i Lappland och "stomigras" i Medelpad. Den växer rikligt på torra ängar kring Norfjällen vid Värmlands Dals härad och liknande platser, där inget annat växer. Av denna rot kan man samla in ett knippe som sedan kokas till ett mjölrikt och närande ämne. Rötterna ska kokas på lämpliga platser där de kan stå själva, och har där en tydlig fördel. När rötterna väl är insamlade, kan de kokas snabbt och ätas tillsammans med hushåll och grannar.

2. Epilobium angustifolium (Fl. Sv. 304, 327) har flera namn: "allmee" i Västerbotten, "almyre" i Ångermanland, "åmrele" i Dalsland samt flera andra lokala namn över landet. Den växer rikligt på många platser i Norrland och på åkrar över hela landet. Rötterna blötläggs, tillsätts i degen och används för att baka tunnbröd och andra brödsorter när säd inte finns tillgänglig.

Bakgrund

Carl von Linné var en berömd svensk naturforskare, känd för att systematisera växtriket och skapa det moderna namngivningssystemet för växter och djur. Under hans tid rådde ofta spannmålsbrist i delar av Sverige, särskilt i de norra och glesbefolkade områdena, vilket ledde till att befolkningen tvingades söka alternativ till vanligt sädesspannmål för att klara sin försörjning.

De nämnda växterna, bland andra Polygonum viviparum och Epilobium angustifolium, är vilda och relativt vanliga på ängar och i skogsområden. Olika delar av landet hade lokala namn för dessa växter. Befolkningen i dessa regioner utvecklade traditioner för hur man kunde förbereda och baka näringsrikt bröd med hjälp av sådana rötter.

Bröd var en basvara och nödbröd bakades när missväxt och svält hotade. Linnés intresse för dessa frågor hörde samman med ett bredare nationellt intresse för hushållning och överlevnad under osäkra samhällsförhållanden, där kunskap om alternativa livsmedel var livsviktig.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter