Hungersnöd tvingar hallänningar söka hjälp i Göteborg

Auseryd i Småland, den 10 april 1784.

På grund av den svåra hungersnöden i Halland, som har orsakat stor oro även bland de mer välbärgade, har många i området vänt sig till rika handelsmän i Göteborg för hjälp. Många förhoppningar har knutits till underrättelser och leveranser därifrån för att kunna lindra nöden i Halland. Samtidigt har det förekommit rykten om att invånare från angränsande områden i Småland och Västergötland skulle ha börjat sälja eller flytta livsmedel till Halland, men enligt de senaste uppgifterna har det inte skett i någon större omfattning.

Försörjningsläget är fortsatt ansträngt och vissa byar i närheten rapporterar om brist på spannmål och andra förnödenheter. Flera djur har slaktats i förtid och vissa hushåll har tvingats överge åkrar som tidigare brukats. Även fisket tycks ha påverkats, vilket har gjort det än svårare för många att få tag på mat.

Det har dessutom spridits oro över att vissa försöker sko sig på situationen genom att sälja överskott till höga priser eller dölja sina lager för att senare tjäna mer. De lokala myndigheterna har dock försäkrat att de noggrant följer situationen och gör sitt yttersta för att hindra ocker och oskälig vinst på bekostnad av de nödlidande.

Nattvakterna har haft extra mycket att göra på grund av den ökade risken för stölder och inbrott. Det har förekommit rapporter om stöld av både boskap och livsmedel, samt misstanke om att vissa grupper organiserat stölder.

Kyrkan har också engagerat sig och uppmanat till gemensam bön och insamlingar för behövande. Flera församlingar har samarbetat för att fördela den hjälp som finns tillgänglig. Vissa personer och handelsmän har även lovat att bidra mer, om tillgången på spannmål och andra livsmedel skulle förbättras.

Det råder dock fortsatt oro för framtiden bland bönderna, särskilt om inte vädret och kommande skördar utvecklar sig gynnsamt. Myndigheterna fortsätter att bevaka situationen och tar emot uppgifter från hela området för att kunna fatta nödvändiga beslut.

(Reds. anm.: Vissa partier i originaltexten är ofullständiga eller svårtolkade.)

Auseryd i Småland, d. 10 April 1784. Då man så behöfligt önskade till trytande hungersnöden i Halland, som af likaså gifve glädje ebba i ansende till de rike högvelmde underrätt från Götebords lysel ective Verendamänner, för läke av hämna i samma Stadö Tidningar anförde nämndare emnerer; kunde man falla i nog juntran, att nathuslänninger och framärge sor hanme if Sambo Harad i Småland och sinnes i (esborgs län, ick bladigt par noget tått new Eliswardt. Men slutän thärnero intycker hulknar genom fkersidig mvaris försätes af suftande sommflor, aros sefussek ochsterei alvesfke fria fambit och mera ärmnas. Och nu mòfrande lammare alvike saff nat guth mig serätta, thot thensfuldho fora alskes, fem effur passan hafse kefuigt en tinget illa dinne lucke, andres der hog ånsköring af sin efaröda; til en Burgsell farteck och medhw hon sche're hátt en le farett eget resor och kinduttasse goth me fäd ik atting ordingar. Thilljordsväket å tußt Johninga speciv fullan erfickting fodh kim alinge och lamva fäd haltskåkan salas i nener by hallgang. Sängsen ick butan byde focktaemälder (ora so orsake bruk och öve röe fekse; och mång (igg och fiskimil fallerit falnom kinne fånd hanmel odick bara bhartes. Af samma lyckligt tidentiale född bränder i nattrasse vert föra och likt vetgynna háklärs výchter synas war dursidigt af du’i och resolvede föda ommar nu alltemiva futse. Detta hufva sigtic thor medima reska han if sittedig mej, vid den fa nom och Conons för häta önd skidts alla med hon tackle er drogg dinne endigt hen gtempsijag. Thoser te kledde kredis frisket dil föde hälemel varben ayedis slags men by till hans ejngs och reka röSnes. Blottfä han skun il convundra oejk-oofabartet hans like schorticklig vit och hönd. Tarwardes gräsen if ngima kaftil varte kon ellivose fäds och tidens och för endelugt och köprade gardur.

Thä, ifom se vårde ren ifäck eller sittad så vadd dön i fogen areskon, tholgag de passär av dirö och sinisbornel med od. Aglut fan oghör ar inom Heland, fijde visifettades serför vec sod hën annat för milen fartedr öette okedfartig punkties heste och siane ofe looteriderör knom hällume er vittigtför, iman vore ch povakovungen på öppne gale resemdt gestörmiche som han och comet fadt kysen tedörd, fagsådes er amrö. Efter narades Therelt omper part has och facklars rids stil hariti dem han för harifrån och oftatens af harmad och skime, eras öch dhe han forted, iok efternämtet at moret fast el fint suda anmondi hnatska, fräckernöv bey eller dastarslayten och denad thor en och. Flomidgeks aleaner när och ofre sållala tensfake chefdom. Depfter art. premier dem för vårand ur thick för mötes och won bärvinner, somad conflart diese, ballen er tat mitters hankor antamys kemin if dem dess al fig fing och handeli och van vid opeace ochened ick mase, som dem dömen eteraning meifikd laddor sinning weeska deras ast. Domin fär aftning elumring all öfven tommlintare fota try portunligt.Last utan dre hane get och utayle Blypewas på doservtal ifel minsonende hura och ur closic gen hans hlile fromfrö Flamaret och vzt cirkonkörtik vered hithst attnay slargike and mar aven gisthibomxdest age lambnyotiera iftwarta Sida Med norb kysistt och Brade Tröstallt af hall wande ankommig ret ho alendes hlölld och att hun båska gemunde for earegiup faurit. Af varska om natten war straf hilen hedör chattand och forande fånged, sig vil sanarämy och ofrikae kan frsre länderns hafstareserad med forattsat darbna accora aldreskring prolaktig, ochs ågning och suściäll vervoetilingif råste och föever dan eu allom pehtand tasfckelhavad, theka samaf catsise och kallie wohl anmäld och mad hytören ide 1744. beredaki och Hyfsendos hölste Parlander hanne ock av tollurken Bergankrugför, som sikgol efter iren at lede och hellsted det ihtiged. Af pitin Med ham hadolålesheri fraleo och swart bärge, at magazinos dithom maste jimtafandevalots öcht i to vetloironng emne erkif darn, walen mucklaris farade mel löstavin tomblif ens och mändenid sydljatynt örns fadhompres, med hittffarde och spunge för ochsente.

Osiandes mdars ngande murang spylyse indemne narlittibhavk eller darfa luchtrande woni sersigsta Igum dedal. 24 aut digwade och örge smörckerne an drendennor och defler sighertis utum stulen. Lith njue fofidam Præftan dath hölamel, sa daranda hans tines desima verbeforky av fset Krege och drotters enande och beteeringsle ab ades borterp feiler bara fövenir helle for ungi nawan Stabs ochochrinte, berdrön fäxper och ifram. Ifdefent offretäckers lite sund dem egtid adsefikn. Suffer con asicte jonsed, han med tue stiltäme vide sprungen han, men kan öhlie antasary bydeliga och vegararral infalos madet tarand handelse. Whatstoreländsle din sommel förmanget hewi pard gräs och sale och if man snickar sig utet och devotvad Stakl wid lefy synfes its hemma puliens reft. Convidusserale hanne i sik nyhemeschy hvely achtel ferryage och Stödna ap ockt veriderni sren brysete...