STOCKHOLMSPOSTEN • 1784-04-17

Les yeux bleus toujours délicats

1784Gustav III · Gustavianska tiden · Revolutionernas tid
Regent
Gustav III — tar makten i en statskupp 1772
Sverige då
Finland är en del av Sverige · kriget mot Ryssland 1788–90 · ca 2,2 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kulturell blomstring — opera, akademier och enväldig kung
Samtidigt
Amerikanska frihetskriget · franska revolutionen bryter ut 1789
Historisk karta över Europa
Europa 1783 — upplysningstidens Europa · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Blå ögon är alltid känsliga och sänder bara ut en mild låga. Deras strålar når bara en liten bit, medan de mörka tränger djupt in i själen. För att kunna älska ordentligt, för att verkligen förstå, måste de blå ge vika för de mörka.

Trots att Kärleken bär en fackla tror vi alla att han ändå inte ser någonting. Om han kan se genom sin ögonbindel, så är det säkert för att hans ögon är svarta. Ta fram din spegel, Eglé, så ser du att hans blick är mörk.

Svarta ögon är både klarare och mer strålande; de brinner starkare. Blå ögon har himlens färg, men har också dess moln. Ett mörkt öga, som stämmer överens med hjärtat, lovar och tecknar lyckan bättre.

Det blå ögat blir mindre vackert i sorg och skymmer lätts av tårar. Men ett svart öga, fuktigt av gråt, har ännu mer glöd, ännu mer charm. Det har förmågan att bli ännu vackrare, både i sorg och i glädje.

Du som sjunger för de blå ögonen, du är lika blygsam som vacker. Din röst talar väl för deras skull, men ditt svarta öga talar emot. För att glömma det svarta ögat måste man lyssna på dig utan att se dig.

Bakgrund

Den här texten är en fransk dikt som ställer blå och svarta ögon mot varandra, vilket var ett vanligt litterärt motiv i den europeiska 1700-talslyriken. Diktens jämförelse har både estetiska och känslomässiga dimensioner, där de blå ögonen står för mildhet och sårbarhet, medan de svarta framställs som djupare och mer passionerade.

Namnet Eglé användes ofta i dåtidens poesi som ett symboliskt kvinnonamn, inspirerat av den klassiska mytologin. Referensen till Amor — kärleksgudinnan Venus' son, även känd som Cupid — knyter dikten till antika teman om kärlekens makt och oförutsägbarhet.

I samhällets och litteraturens tid reflekterade sådana texter tidens ideal kring känslosamhet och skönhetsuppfattning. Dikter likt denna publicerades ofta i tidningar, tidskrifter och almanackor för en bildad publik, och fungerar både som underhållning och som inslag i samtiden debatt om kärlekens och skönhetens väsen.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter