Kritik mot kanalplan i Attersta – nytta ifrågasätts

I Stockholms Posten nummer 46 publicerades ett brev till en kronobevakningsman i Närke om städning av vattendraget vid Attersta. Det är tydligt att brevet inte har gillats av alla, vilket framgår av en kritik som publicerades i ett veckoblad. Jag nämner inte bladets namn, då en aktad och välkänd stad med samma namn har uttryckt missnöje över detta sammanhang.

Kritiken är naturligt framförd och det vore synd om den inte fick fler läsare. Kritikern har lyckats skapa ett innehållsrikt och välformulerat inlägg, som är frispråkigt, sakligt och underhållande. Kritiken riktar några anmärkningar mot brevets huvudförslag, främst att den föreslagna grävningen inte är så lockande med tanke på de stora olägenheter och att arbetet är tidskrävande. Flera personer är tveksamma till att ansluta sig till det tvivelaktiga förslaget att skapa en kanal, som anses borde stå öppen endast för enskilda förhållanden.

Det framgår redan nu att det är mer fördelaktigt för området att använda framtida vattentillgångar på annat och bättre sätt, till exempel genom att utveckla annan aktivitet längs floden. Kritiken menar att ett misslyckat försök kan göra att projektet får dåligt rykte. Kritikerns syfte verkar vara att lyfta fram bättre lösningar för jordbruket och för andra markägare i trakten.

Författaren verkar inte drivas av personligt agg utan är ute efter det bästa för Attersta och området omkring. Han är saklig och öppen i sina argument och hans synpunkter är nyttiga att ta del av. Kritiken ger en alternativ syn på projektet kring vattendraget vid Attersta.

Uti Stockholms Posten N:o 46 infördes et bref til en KronoBeva[l]tningsman i Neriket, om Strömmenrinsning uti Attersta. At detta Brefvet icke behagat alla, synes af en critiqve, som blifvit i et Weckoblad, der jag ej bär namngifwa, emedan en hederlig och wälsfögad Städ i Riket med detta namnet funnit sig missnöjd. Critiqven är så naturlig, at det wore skada, om han icke skulle finna läsåre; han är med både något innehålls och formens behag; orik, frisinnig, rígalijdd , och täck. Critiquen är läktfest nägra Anmärkningar till Brevets hufvudinnehåll, näml. at den i brefvet föreslagne gräfningen icke är så hägrande, at flera personer, hänsynimen till den stora olägenheten, och at dette wärk i sjelfva sir är mycket tidsödande, kunna till den förening sig, som orsakat det oförsämgliga förslaget om skapande af en kanal, hvem, som borda stå öppen för den enskildes villkorl. Redan waterger processen således att enda insupa mera nytta af framtjunad vattniner, neml. för andra och bättre skatter å den flodens löpning. När man warit ega'dlös det sig kan hända få slås i en trakt så elak, och hvilket idag war misslyckadt är, och som man befarar at segla wida lifva längre, denna Critiquen wll nu icke stadigt blifva. Författaren tömt sig ensamt för åkerlända, och smo andra förste Andersläppnar sin jord od slog nog deras flod utpastin. Men här sedan af honom någonting före; han icke tålas åkerren och sinne emot firomaler, och hjärtlig emot Attersta. Han är visseria alltid, och den förste me det gällande och andra på andra känt. Där, och rönningerna med nyttad samt brra. Critiquens swar på et mindre örsättnyst.