Utdrag ur en predikan som nyligen hölls i S------s kyrka.
"Jag talar här inte om den typ av maktutövning där de som har makten låter sina underlydande agera fritt utan uppsikt, eller om en rädd och osäker husbonde som är misstänksam mot sina undersåtar. Jag befaller, jag befaller – men märk väl, jag är ingen känslokall och förrädisk ledare, och jag låter inte yttre intryck styra mina handlingar. Genom mitt sätt att leda försöker jag istället vara rättvis, och ge den fattige möjligheten att få bättre villkor än den som redan har mycket.
Makten drabbar inte de olyckliga varje dag; den förråder inte dem eller överger dem åt sitt öde, och kräver inte fullständig underkastelse av den som har ont om resurser och kämpar hårt. Att styra rättvist kräver ordning och utan grymhet eller förakt. Ledaren ska inte gömma sig bakom sitt ämbete eller använda sin position för att straffa bort sina egna svagheter. Man bör istället erkänna årstidernas växlingar och använda sitt omdöme och sin tro i sitt ledarskap. Man ska undvika att döma dem man inte känner, utan snarare handla försiktigt och med religiös övertygelse. Många saker förblir dolda för oss... (Reds. anm.: texten bruten och delvis oläslig här.)"