HWAD NYTT? • 1784-04-02

Med nam bedrage mig - jag giss

1784Gustav III · Gustavianska tiden · Revolutionernas tid
Regent
Gustav III — tar makten i en statskupp 1772
Sverige då
Finland är en del av Sverige · kriget mot Ryssland 1788–90 · ca 2,2 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kulturell blomstring — opera, akademier och enväldig kung
Samtidigt
Amerikanska frihetskriget · franska revolutionen bryter ut 1789
Historisk karta över Europa
Europa 1783 — upplysningstidens Europa · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Till professor Sergell, när herr bibliotekarie Kellgren har betraktat hans skulpturer, från den senare.

Kan jag ha misstagit mig – jag tror mig bli bedragen av de döda marmorbildernas nåd. Men ibland, när min själ fylls av förundran, undrar jag: vilka underverk kan dessa båda åstadkomma? Det är ju som om själva livets röst ljuder i dem. Jag hör faktiskt deras röst, jag ser deras blick. Hur är det möjligt att en själ bor i den kalla marmorn?

Jag tycker mig se en konung här, som nyligen har förstummats. Hur tydligt uttrycks inte hans höga dygder i hans ansikte! Bor det mod och styrka i hans leende, när han tryggar sitt folks land, och är hans inre redo för vad framtiden än må föra? Gustav! Det är dig jag menar. Med ett hjärta fyllt av beundran faller jag för dig, min konung.

Se här – hur konstnären visar Afrodite, kärlekens gudinna, då hon lägger sig på sitt sovande viloläge. Hon ber stilla att bli betraktad av oss dödliga; är det ödmjukhet hos henne, eller gömmer hon ett leende?

(Reds. anm.: Vissa partier är oklara på grund av stavning och stavfel i originalet.)

Bakgrund

Johan Tobias Sergell var en av Sveriges främsta bildhuggare och arbetade främst i marmor. Han var verksam i Stockholm och nära knuten till det kungliga hovet, där Gustaf III var en framträdande beskyddare av konsten. Skulpturer i denna tid föreställde ofta mytologiska figurer, kungligheter eller gestalter ur historien och hade till uppgift att ingjuta både vördnad och nationell stolthet.

Johan Henric Kellgren var en ledande svensk poet och publicist, känd för sitt goda omdöme inom konst och litteratur. I denna text ger han uttryck för sin beundran inför Sergells förmåga att forma marmor till så livfulla och uttrycksfulla gestalter att de verkar besjälade.

Den omnämnda konungen är Gustaf III, känd som en stor konstälskares och reformator av svensk kultur. Mytologiska gestalter som Afrodite – kärlekens gudinna – var vanliga motiv i 1700-talets konst. Texten speglar den tidsanda då konst och skulptur ansågs kunna förmedla både känslor och mänskliga dygder.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter