STOCKHOLMSPOSTEN • 1784-03-30

Bref från en Wän i Stockholm til en Wän i Kösiörten

1784Gustav III · Gustavianska tiden · Revolutionernas tid
Regent
Gustav III — tar makten i en statskupp 1772
Sverige då
Finland är en del av Sverige · kriget mot Ryssland 1788–90 · ca 2,2 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kulturell blomstring — opera, akademier och enväldig kung
Samtidigt
Amerikanska frihetskriget · franska revolutionen bryter ut 1789
Historisk karta över Europa
Europa 1783 — upplysningstidens Europa · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Brev från en vän i Stockholm till en vän i Kösiörten.

Tack för att du berättade om hur bra du mår. Om du visste hur hjärtligt glad jag blir när jag får dina kära brev, skulle du oftare unna mig denna glädje. Inget betyder mer för mig än vänskaps starka band, speciellt när jag jämför det med den kyliga och ytligt stolta värld som sänker hjärtat men inte förnuftet. Jag vet av erfarenhet att mina känslor inte hör till den sortens känslor jag annars har lätt att tåla, även när de rör de mest svårbegripliga saker.

Du frågar efter nyheter, men här i staden finns färre än på landet. Folk är vanligtvis upptagna med lättsinnigt prat om småsaker och väder. Äran hoppas fortfarande kunna räddas av ärliga efterträdare, men det som tidigare ansågs vara med stolthet håller nu på att förfalla, och de som ens försöker tala om landets dåliga tillstånd tystas ofta. Här dröjer sig bara enstaka samtal kvar, och även om vi vill hoppas på förbättring är det svårt, eftersom många inte ens vågar drömma om förändring.

Min bäste N., du har säkert haft nummer 48 av Daglig Allehanda, där en skribent, som kallar sig Teäscan, lägger fram priset av Hofsågmästaren och Tärdarens von Sievers förtjänster. Vad anser du om hans rykte? Här har man, efter vad jag hört, behandlat honom rättvist, även om han ofta anklagas för ironi. För den som söker noggrant igenom hans brev är det lätt att tro att han är för självsäker, men jag tror att mannen menar väl, även om han kanske inte haft tid att utforska sitt ämne tillräckligt. Man kan säga att de flesta ärliga personer står över småaktiga konflikter, men man kan ändå ifrågasätta överskattningen. Jag vill bara framhålla att det vore fel att basera sin beundran på en enda persons förtjänster, och jag har själv försökt bedöma både Hofsågmästarens och Sievers handlingar i jämförelse med Teäscans starkt kritiska ordalag. Den märkliga Tartorien behöver varken ros eller klander, eftersom hans insats är fullständigt genomförd.

När det gäller Hogn, Särtfaniens direktör, och deras riskfyllda affär där båda räknade med ett lån av 3 à 36 riksdaler (Reds. anm.: summa och enheter är osäkra), och att disponeringen av detta spannmålslager överläts till herr Hofsågmästaren von Dieucre, är detta gammal praxis. Men när folket saknar ... (Reds. anm.: meningen är ofullständig och går inte att tolka fullt ut).

Bakgrund

Stockholm var under denna period Sveriges största stad och centrum för politik och offentligt liv. Korrespondens mellan vänner, ofta långt ifrån varandra, utgjorde ett viktigt nätverk för informationsutbyte, särskilt bland bildade och samhällsintresserade personer.

Personer som omnämns, bland annat Hofsågmästaren och von Sievers, var yrkesmän inom hantverk, förvaltning eller konstruktion, ibland inblandade i diskussioner om ära, insatser och kritik i pressen. 'Teäscan' är troligen signaturen för en tidningsskribent eller satiriker som i Daglig Allehanda tog upp aktuella frågor om vissa ämbetsmäns meriter eller förtjänster. Det rådde ofta intensiva diskussioner om ledarskap och ansvar bland stadens ämbeten.

Flera inslag i brevet antyder samtida oro för samhällsutvecklingen och folkets ekonomi. Den nämnda spannmålshanteringen, liksom omnämnanden av affärer och lån, visar på tidens vanliga diskussionsämnen, där folk oroade sig för tillgång till mat och förvaltning av samhällsresurser. Politiska och ekonomiska osäkerheter kan förklara brevets något pessimistiska ton vad gäller framtidshopp och samhällsförändring.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter