GEFLE WECKOBLAD • 1784-03-20

Stjärnklar himmel väcker djupa livsfrågor hos betraktare

1784Gustav III · Gustavianska tiden · Revolutionernas tid
Regent
Gustav III — tar makten i en statskupp 1772
Sverige då
Finland är en del av Sverige · kriget mot Ryssland 1788–90 · ca 2,2 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kulturell blomstring — opera, akademier och enväldig kung
Samtidigt
Amerikanska frihetskriget · franska revolutionen bryter ut 1789
Historisk karta över Europa
Europa 1783 — upplysningstidens Europa · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Vilken hänförelse! Vilket förtjusande skådespel! Min tanke lyfts från denna ödsliga plats upp till himlens höjder. Mitt fromma öga kan bara kasta några utvalda blickar på de skinande föremål som visar sig på en stjärnklar himmel.

Du som länge vistats i en värld där otaliga själars resa har formats och förändrats av ödet, men som nu, som fånge, blott betraktar naturens gåvor när de för ett ögonblick glänser för dig – efter att en gång ha njutit av stjärnhimlens rikedom. Med oro i hjärtat söker du i tystnad efter det som du en gång älskade. De bittra minnena beklagar det förlorade, och jag lyfter min svaga hand mot Frej, för att få del av den glans som de strålande stjärnorna visar från himlen (Reds. anm.: syftar sannolikt på den fornnordiska guden Frej).

Måste vi lära känna den eviga ordningen och förstå Gud, som i sin vishet breder ut kunskap över de som vill förstå, och vars himlar lovprisar honom i ensam teoretisk beskådan? Fastän deras prakt är utdragen och otalig, tycks deras spridande och storhet ständigt förundra oss när den fyller luften.

Som när natten sveper in världen och bygger sitt fäste upphöjt på vinterhimlen, prydd med glänsande stjärnor, och vars tysta närvaro med svagt lysande silver kan tyckas bringa otaliga strålar från mäktiga eldar blandade i ett oändligt spel, finns där ändå kraft och gudomlighet – detta är tydligare än någon sång till stjärnorna, vars kretsar i eviga banor för tanken in i förundran över deras mäktiga glans och skönhet. Allt detta visar styrkan med vilken skaparen (Reds. anm.: sannolikt Gud) har bundit ihop himlen och jorden, och får oss, när vi betraktar detta flyktiga, att förstå vår yttre litenhet inför det storartade och eviga.

Bakgrund

Författaren återger en personlig och filosofisk reflektion under en natt i en tid då den religiösa och naturvetenskapliga världsbilden samexisterade och ofta smälte samman. Stjärnhimlen användes ofta som symbol för både Guds storhet och människans lilla plats i universum.

Referensen till Frej, en fornnordisk fruktbarhetsgud och symbol för ljus och livskraft, blandas här med kristna tankar om Skaparen och ordningen i kosmos. Den inre kampen mellan mänsklig oro och upphöjdhet inför universums storslagenhet uttrycker tidens fascination för både naturfilosofi och tro.

Texten vittnar om hur nattliga observationer kunde väcka starka känslor och religiös begrundan, samtidigt som upptäckter om planeternas och stjärnornas rörelser gav upphov till reflektioner om både kunskap och ödmjukhet inför tillvaron.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter