Roms historiska sevärdheter fortsätter att imponera européer

Om Rom

Denna stad, som är centrum för den katolska kristenheten, väcker förundran – oavsett om man tänker på dess forna storhet, eller ser vad den ännu är idag.

Den stolthet som de gamla romarna kände över sitt anseende och sin makt, tillsammans med att de gamla sederna har avskaffats, gör Rom till en av de största upplevelserna för en uppmärksam resenär. När man försöker förstå de män som skapade dessa imponerande bedrifter, får man den bästa möjligheten genom de minnesmärken och byggnader som ännu står kvar på dessa platser.

Det är känslosamt att läsa författare som Vergilius, Horatius, Juvenalis, Tacitus och Cicero. Men nöjet blir ännu större när man själv får gå på den mark där de levde, när man vandrar över de höjder de besökte, och ser floderna som flutit där lika länge och är lika kända för oss idag. Man upplever en vördnad inför platsernas stora historia, även om den moderna utvecklingen har förändrat stadens utseende och sättet den används på.

Men detta är långt ifrån det enda nöjet en besökare finner i Rom. Staden är fortfarande en plats för inspiration, fylld av konst och historia. Romarnas gamla förmåga att skapa storverk märks ännu, och även i nyare tider har staden stått ut bland Europas stora städer, särskilt för sin prakt och sina konstskatter.

Rom är en stor stad, med tiotusentals invånare, och husen ligger utspridda över de italienska höjderna och dalarna (Reds. anm.: formuleringen är något osäker). Särskilt utmärkande är Peterskyrkan, vars storhet, skönhet och utsmyckning imponerar på besökare. Men detta är bara en del av stadens rikedom; det finns otaliga andra byggnader och konstverk som väcker beundran och känslan av att stå inför något unikt. Det är inte möjligt att finna någon plats som kan mäta sig med Rom för den som vill se något storslaget.

Konstnärer har länge strömmat till Rom för att beundra dess konstskatter. Målningar, mosaiker och andra konstverk visas upp på högsta nivå. De skickligaste hantverkarna från hela världen har bidragit, och även om vissa inslag ibland blivit föremål för kritik, dominerar ändå känslan av stadens storhet och skönhet.

Det vore svårt att i detalj beskriva allt som denna stad har att erbjuda. Oavsett om man anländer för första gången eller återvänder, präglas Rom av en sådan mångfald att det alltid finns nya upptäckter att göra – även om man har färdats långt och sett mycket på andra platser.

Om Rom.

Denne hufvudstaden för den Catholska Christenhenten förtjenar förundran, antingen man påminner sig hvad den fordom varit, eller man betraktar hvad den är ännu i dag.

Hofvetsinnet af de fordom Romarnes höga anseende och stora makt, förenadt med afskafandet af de ofre forn- de kebodet, utgör för en uppmärksam Resiande, som beskå- risilien af af dess angelägnaste nöjen. Man wil i sina tankar göra sig begrepp om desse fodens förvånimmare och dertill får man den bästa anledning af de minnesmärken af dem lemmat efter sig på desse orter.

Det är rörsamt at läsa Virgilius, Horatius, Juvenalis, Tacitus, Cicero. Men detta nöje förskås, då man tillsku trampar den jord på hvilken de lefsuat, när man passeral'ör de högder de hafual' vrukt, och när man ser de floder rinnand som i synila tid varit så my+ upptär min i vifebarr erklar, föls, man har den aktca- tat din högd doc röjche itt'er trantk fver st'allen som varit så ryktbare; oansêt katernaris truerliser mit rin doxspät för olsä emot deras fordom antikörskap.

Men detta är icke på långt ner det enda slags nöie som en Mesande kan under sinnimaret set Rom. Medet Guden än ätilm bland de fåsunstre, om deleen. Ensaste som sinnes histogusten. Romarnes vässerfrenhet fordonad och senare tider föun der äro fåntallet, gillma homons sbiriske frender mörnebl bland de upprye Europtype Städernas sa sveri Ffrav destion. Siller me felfströdifdle, al förer dörmdse.

Mon är en Stod, son har, hwer husfrim truthüt, 15000 Immandne får åv belekin ingän md nie Italien, frem mil vio paso türk bakon. Saland sna Korker is vedas de, är troimfaletagtinli St Perti kom den tesieru, fobrithate och fönsäte; men detta ar sen myck sortal som mom fum md Sarter ful sällaldaga, angisä huganhia finning, som får en förnkårs mö densa, fnosten om alda afseinren ær at anise för lsiens mäsitefpe och är undernfot. Den förtiente saflan, at man föresog en resh tül Rom, får at seke penne, ty man träffar ingensläches rögh som kan spinna kegra om denne. Alsa Konstnere haw shforund sig till hennes mynshine. Döllbrengar, Malakorset, Mosaigne. Meteders upinnting, fögnåsfimna m. v., at ar áttmånt at ben högfta fulökmlighest gred, fom nös borin far ennäa. De äsfære sómfindrer af alla finga, hafiwa de afisat dher ej att bet Fronkúflägisfaome, fnielagtöra och iffelgfägt wido försnuldón, och jälve alfsamma- mansi ned bögfa smofrna, wio maw: at sm fuila glanst og käriung. Sti af gai i detal or ned deim åhenu obfkitrená- Kungt 8 m och andsjuters endmneé höper Farg i mydet munden tainas at et baglaf sram fser uncarer farkan dernm unpruin fålla st nomer om werth böck ja Lain Slander och talaur farsken, nans kant derölre bkol mye så fôr& näman, at arbeler på denjämmu bliupnit fortärtet i nagra oh suinla Påkrarás vip, sog wörkasreds unisånnamagéna kerede, reban emno slutet of, tusra scedum, ti 250 mils