Underhuset röstar knappt ner regeringens Indienlån

London, 20 februari. Aldrig tidigare har någon opposition i Underhuset agerat så svagt och osäkert som den grupp som nu leds av herr Fox. Den 18:e i denna månad tog de ett initiativ som tydligt visade fientlighet mot regeringen. Med 208 röster mot 196 avgjordes frågan om Ostindiska kompaniets vanliga lån, som nu skjutits upp tills idag, vilket påverkar företagets ekonomiska situation, eftersom det förväntar sig att få betalning.

Det anförande som hölls av den store amiralitetsmästaren mot detta beslut har av många beskrivits som det klokaste som någonsin har hörts i Underhuset. En av anledningarna till detta är folkets besvikelse över att inte bli lyssnade på, särskilt när det gäller de angelägenheter som rör York och Sverige, och förhandlingarna med särskilda intressen innan ämbetsmännen har kunnat verkligen behandla sina ärenden. (Reds. anm.: Vissa partier i texten är osäkra eller oklara.)

Motståndarna har som vanligt framfört sina argument och adresser till riksdagen, men även ledarens ställning är tydlig och han har hållit fast vid sin linje. Förbundet med Frankrike och diskussionerna om militära frågor har också bidragit till splittring inom partierna och missnöje bland medlemmar. Oenighet har rått och diskussionen i Underhuset har varit livlig, särskilt i frågor om militära utgifter, relationen till andra makter och vissa utnämningar. (Reds. anm.: En del namn och detaljer i texten är oklara på grund av svårläslig originaltext.)

London, d. 20 Febr. Aldrig har något rådnande parti i Underhuset tagit så modlösa och bristfälliga steg, som det, hvilket nu leds af Hr. Fox, d. 18 dens nes: et företagande, som innebar tydelig fiendtlighet emot Regeringen. Med 208 röster emot 196 utsefs saken rörande vanliga Ostindiens hemmilån tills idag, hwilke för werket samt, som af hand finnas sig betalt. Det tal, hvarmed Store Amiralitets-mästare uppträdde af partie mot detta beslut, anses för det förståndigaste, som någonsin hört i Underhuset. Anledn. dertil är ej Nationens mödar förskjuta? man tills högst smält säker betigen af Yorkland och för Svea, då med en underhandling med spec I rik, innan han och hans ämbetes- bröder dreckel sina ämnen. Som de emot wisheten alan vanligt riksdags-adresser ifrån Serken af sina åstunda, hvad i en-des chef, består han er af de för asaf samt de [r]certain; och fölofningarne till Detta, och då ban full ätypdtar Toands: Lukkam. emellan légider aire anledning mer än basta förnöja med en förbrus de andre; ytrame, ile egensinde rifse; hvad han häll til kandes låla falt åtwegne-_ul. Riger skulle et Francias field dzar, i anlaga och warma ladg hustom for underbaelning i generel os alla Armotten condu vid turister Tvenestade höjda petr från Galn mot dela filedet lämplüte aff føre pragling betwick-man om. Det få Jornalhuner edfenderils Harkans dan tunder Al Låfen. Stolpe med Ednskefwe. Då talt Amatesten Harftensifne, förorsakat af indbördes oening. Alla åhersiksts Partiorder och Derg at Mur. accager detta rad. C. tog fallande grusade Adlenska källiosh aver Pa Se biställ sammankomsten sön. audiung Landen fec af melksten förvring mellan andra för at blinda han ätforde delen förklarat Re vara wir Cöotiation, fisas ces Dorfaram Aris co annmas, a Se, För med sina försmå fil darios mil Carlands ocorderma, sukar allt Som if. Wir alskaver nisa degs sig, Schlangen af vad spranrigets öckur bringaz, hall- orvered de Premsen o Fadrors answer."