GÖTHEBORGSKA NYHETER • 1784-03-06

„Det är et brott at låter hämma

1784Gustav III · Gustavianska tiden · Revolutionernas tid
Regent
Gustav III — tar makten i en statskupp 1772
Sverige då
Finland är en del av Sverige · kriget mot Ryssland 1788–90 · ca 2,2 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kulturell blomstring — opera, akademier och enväldig kung
Samtidigt
Amerikanska frihetskriget · franska revolutionen bryter ut 1789
Historisk karta över Europa
Europa 1783 — upplysningstidens Europa · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Det är fel att hålla tillbaka tårarna när något är djupt sorgligt, och lika fel att dölja sina känslor när något väcker oss till tårar av medkänsla.

Herakleitos sägs alltid ha gråtit, medan Demokritos alltid skrattade. Grekland har både beundrat och värderat dessa motsatta filosofer, även om vissa betraktat dem som märkliga.

Jag tar upp detta ämne, och jag tycker det verkar barnsligt att alltid visa samma känslor i alla situationer. Men att ibland vara som Herakleitos, ibland som Demokritos – att sörja när mänskligheten lider och glädjas eller roa sig vid andra tillfällen – det stämmer överens med människans natur.

Vi skulle lida för mycket om vi inte kunde blanda glädje med våra bekymmer och om vi inte kunde lindra vår smärta med nöjen. Det borde vara tillåtet att njuta av glädje så länge det sker med värdighet och i rätt sammanhang. Vi följer våra naturliga känslor.

Bakgrund

Denna text diskuterar en moralfilosofisk ståndpunkt kring hur människor uttrycker känslor och reflekterar över människans vilja att både sörja och glädjas.

Herakleitos och Demokritos var två kända grekiska filosofer. Herakleitos är känd för sin melankoli och sina djupa funderingar om världens sorg och förändring, och sägs ofta ha sörjt över mänsklighetens elände. Demokritos, å andra sidan, är berömd för sitt skratt och sin mer optimistiska och ibland ironiska syn på människorna och världen.

Temat återspeglar tidens intresse för känsloliv och balansen mellan allvar och nöje, särskilt inom borgerliga och lärda kretsar där filosofiska debatter ingick i det offentliga samtalet. Det fanns då en dragkamp mellan olika ideal: att visa känsla och empati för världen, eller att bevara distans och glädje som skydd mot livets svårigheter.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter