Ostindiefararen Nicobar förlist vid Godahoppsudden

Godahoppsudden, 14 oktober 1783. Den 10 juni avgick Ostindiska Kompaniets skepp Nicobar, under kapten Eversz, från Fals Bay och satte kurs mot nordväst längs kusten, med vinden från väst-nordväst. Strax före midnatt svängde fartyget mot nordväst för att undvika grund. Vid midnatt ändrades kursen ytterligare mot nordväst, då noggrann observation gjordes för att undvika faror. Vädret var hårt och sjön grov hela natten med kraftiga vindar.

Trots försiktighet gick skeppet snart på grund nära land, där det fastnade hårt. Besättningen försökte åtgärda situationen och väntade in lågvatten för att komma loss, men utan framgång. Fartyget började ta in vatten och besättningen arbetade hela natten för att begränsa skadorna.

Vid gryningen försökte man återigen komma loss, men stormen och grov sjö försvårade försöken. Olika signaler skickades för att få hjälp från närliggande orter. Fartyget tvingades slutligen överges och besättningen tog sig i land.

De värdeföremål som kunde räddas bärgades till säker plats. Brev och handlingar överlämnades till chefen för den lokala myndigheten. De överlevande besättningsmännen fördes senare till den danska konsuln, som enligt gällande sed ordnade auktion på det som bärgats från fartyget.

Från Ostafrika, 2 augusti. Samma fartyg, rapporterades det, hade tidigare upplevt motgångar under sin resa. Besättningen förhöll sig tappert trots svårigheter och ogynnsamma omständigheter, och man lyckades rädda vissa varor, men mycket gick förlorat till havet. Det som bärgades togs om hand av lokala myndigheter.

Cap de Bonne Esperance d. 14 Oct. 1783. Den 10 sistleden Juni flötog Osterländska efterlaxade Danzaffairs Compagniets skepp Nicobar, Capitain Eversz, ifrån Bay Fals, och styrde hödväst fram landet, med W. N. W. spitande emitisie, straxt före kl. 12 om natten, då manen loup till N. W. på fördre espert. S. S. B., kl. 12 om natten, då maten koftiill NW., där asos noga lifvet, i roffe wethög, och löft. Nogt dangen annattene tildeos rätt med harde waar och clin, skict från ofdags bogtfleck. Man fyrode båttanl. G., och stifte måt on clifton lipstay hör land & figga; sitt samma ogwithie varti stöffe met G., S. M., E. och bistrandte stra wöhnes. Blåsningen löpt 50 fammun mihi, och hård by till S. B., och man groe langs landet. Skeppet got de mittat roug, och fostre sörtrytmet en slipay i niese i minsta flandet, bindare mit det forblare neve. Han de slipc, föog sina cil en cuf brynser hored, iforhi awt cline wetbrand, eyers. Blay noga allon wili midorber ilösero freja törve slipça. Assiens, om byn stamum med koningas, men slude Roers, flerent ouwre gerham. Dills como inflommo med bnonet, i milnis fürke Stigmantun de viagne, skone proftran serlöksas. Búd a Wearster, frewo 10 år mil h. W. C. B. Draga noges på hetir och mottagee er nebo och sue far en Maritin Marce. Engen bo al afgeh, som bref i hand, brottogs af höúdnen nition av corequisaeroture. De häråge personerne borbrevades fiervenra till det år asundet sig hos Danske Consuln, som efter til slåfö, och låt igenom Aucione slipas prol. Foren icke tingv tëy com gärthenst som foresläste.

Fria Osterfrére de. 2 Aug. Sam nu förhelt, ist Kiew illien man kram, sotin uneangktorer sa. Berlden, Assie oef minnteraten att bilsillen sinsus bowarski Weariter Saley men lod henen fri alte hèn C. W. B. barka limatis de hafto och manfrato ware oct ill mowkera skölin liigat for ket marta jäg, och de innerodane opsopra, som funna salta spa fikata Harcom met ical nogon.