Tidningssida ur TIDNINGAR UTGIFNE AF ET SÄLLSKAP I ÅBO, 1783-10-02
TIDNINGAR UTGIFNE AF ET SÄLLSKAP I ÅBO • 1783-10-02

Berättelse av poeten Sadi om helig munk

1783Gustav III · Gustavianska tiden · Revolutionernas tid▼
Regent
Gustav III — tar makten i en statskupp 1772
Sverige då
Finland är en del av Sverige · kriget mot Ryssland 1788–90 · ca 2,2 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kulturell blomstring — opera, akademier och enväldig kung
Samtidigt
Amerikanska frihetskriget · franska revolutionen bryter ut 1789
Historisk karta över Europa
Europa 1783 — upplysningstidens Europa · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Vittnena.

Berättelse av den arabiske poeten Sadi.

En av munkarna som bodde på berget Libanon hade stort rykte för sin helighet. Över hela landet talades det om hans underverk. Man trodde att änglarna lydde hans befallningar och att elementen hörsammade hans röst.

En dag gick han genom staden Damaskus för att bege sig till templet där, åtföljd av en stor folkhop. Några bad honom att bota en släkting eller vän; andra bad honom om riklig skörd, och somliga om sin kungs gunst. Han beviljade, han lovade, han avslog, och under tiden fortsatte han sin vandring, medan han ofta lyfte blicken mot himlen eller talade med folket. Eftersom han inte gav akt på vägen råkade han falla i strömmen som flyter utmed staden. (Reds. anm.: texten är avbruten här och fortsätter i ett senare nummer.)

Bakgrund

Berättelsen tillskrivs den persiske poeten Sadi (ca 1210–1291), en av den klassiska persiska litteraturens mest kända författare, berömd för verken Gulistan (Rosengården) och Bustan. I äldre europeiska texter kallades han ofta felaktigt för arabisk poet, eftersom orientalisk litteratur gärna buntades ihop under samlingsbegrepp.

Sadis berättelser var korta moraliska anekdoter med sensmoral, ofta riktade mot hyckleri, högmod och falsk fromhet. Här antyds temat redan i inledningen: en munk som är så upptagen av sin egen helighet och folkets hyllningar att han inte ser var han går.

Att publicera sådana orientaliska sedelärande berättelser i följetongsform var vanligt i svenska tidningar under 1700- och 1800-talen. De fungerade som underhållning och moralisk uppbyggelse för läsarna och speglade tidens stora intresse för Orienten, som förmedlades via franska och tyska översättningar.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter