TIDNINGAR UTGIFNE AF ET SÄLLSKAP I ÅBO • 1783-09-18

Åbo domkyrkas historia och praktfulla inredning beskrivs

1783Gustav III · Gustavianska tiden · Revolutionernas tid▼

Regent

Gustav III — tar makten i en statskupp 1772

Sverige då

Finland är en del av Sverige · kriget mot Ryssland 1788–90 · ca 2,2 miljoner invånare

Epok

Gustavianska tiden — kulturell blomstring — opera, akademier och enväldig kung

Samtidigt

Amerikanska frihetskriget · franska revolutionen bryter ut 1789

Historisk karta över Europa — Europa 1783 — upplysningstidens Europa · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Beskrivning över Åbo stad, fortsättning från nummer 35, sidan 277.

§ 112.

Domkyrkan, som enligt den vanligaste uppfattningen uppfördes år 1300 på en sandås kallad Unikangas (eller Unikangar, det vill säga Sömnbacken), har efter hand blivit avsevärt utvidgad och tillbyggd. Det gäller i synnerhet i början av 1600-talet, då den rike köpmannen Jacob Wolle på egen bekostnad lät uppföra den stora korbyggnaden.

Förutom en prydlig altartavla och predikstol finns här ett vackert och ansenligt orgelverk med 32 stämmor, byggt 1727 av Johan Cahman, för medel som hovrättskommissarien Wittfoth genom testamente hade avsatt för ändamålet.

Utöver åtskilliga adliga vapensköldar och gravkor finns i denna kyrka... (Reds. anm.: Texten avbryts här mitt i en mening och fortsätter i ett senare nummer. En fotnot hänvisar till en särskild beskrivning av gravkoren utgiven år 1775.)

Bakgrund

Åbo domkyrka är Finlands nationalhelgedom och en av landets viktigaste medeltida byggnader. Den invigdes omkring år 1300 och var under den svenska tiden huvudkyrka för Åbo stift, som omfattade hela det dåvarande finska riksområdet. Kyrkan uppfördes på en ås som på finska kallades Unikangas, vilket på svenska betyder ungefär Sömnbacken.

Jacob Wolle var en av Åbos rikaste köpmän under 1600-talets början och bidrog med egna medel till kyrkans utbyggnad, bland annat den stora korbyggnaden. Sådana donationer från förmögna borgare och adelsmän var vanliga och satte tydliga spår i kyrkorummet, exempelvis i form av gravkor och vapensköldar.

Orgeln som nämns byggdes 1727 av Johan Niclas Cahman, en av Sveriges mest berömda orgelbyggare, vars verk fanns i flera av rikets främsta kyrkor. Finansieringen kom från ett testamente av en kommissarie vid Åbo hovrätt, den domstol som inrättats 1623 som en av rikets hovrätter.

Texten ingår i en artikelserie som i flera avsnitt beskrev Åbo stad, ett typiskt exempel på tidens topografiska och lärda journalistik. Åbo var vid denna tid rikets tredje största stad och Finlands administrativa, kyrkliga och akademiska centrum, med både hovrätt och universitet.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter