Åbo beskrivs: domkyrkan, akademin, hovrätten och slottet

Beskrivning över Åbo stad, fortsättning.

Domkyrkan, som enligt den vanligaste uppfattningen byggdes år 1300 på en sandås kallad Unikangas ("Sömnbacken"), har efter hand blivit avsevärt utvidgad och tillbyggd, i synnerhet i början av 1600-talet, då den rike köpmannen Jacob Wolle på egen bekostnad lät uppföra den stora korbyggnaden. Förutom en praktfull altartavla och predikstol finns här ett vackert och ansenligt orgelverk med 32 stämmor, byggt 1727 av Johan Cahman för medel som hovrättskommissarien Wittfoth testamenterat till ändamålet. Utöver åtskilliga adliga vapensköldar och gravkor – som beskrivits särskilt i en akademisk avhandling utgiven 1775 under professor Bilmarks ledning av regementspastorn magister Alexander Lauraeus, om domkyrkans gravkapell – finns i kyrkan knappast några andra fornminnen eller inskriptioner värda att nämna. Eldsvådor, fientliga skövlingar och kanske bristande omsorg om deras vård har tillsammans bidragit till att de förstörts. Kyrkans och domkapitlets gamla handlingar har också skingrats så att föga av betydelse finns kvar. När Kustö slott förstördes i grunden av brand år 1470 lär i synnerhet landets äldsta och viktigaste handlingar ha gått förlorade.

Det gymnasium som kung Gustav Adolf inrättade här år 1628 omvandlades av drottning Kristina till en kunglig akademi, främst genom generalguvernören över Finland greve Brahes och rikskanslern greve Oxenstiernas försorg. Akademihuset var då redan så färdigt att akademins invigning kunde ske samma år den 15 juli. (Reds. anm.: originalets årtal 1648 är sannolikt ett tryckfel; akademin invigdes 1640.) De övriga hithörande byggnaderna och inrättningarna har tillkommit efter hand, men utrymmet tillåter inte att deras historia fullföljs här, då den till största delen redan behandlats i en serie om sju avhandlingar om akademins historia under professor Bilmarks ledning.

Den kungliga hovrätten, som inrättades här år 1623 av kung Gustav Adolf, hade först sitt säte på Åbo slott. Den flyttades sedan till ett hus vid stadsbron i norra kvarteret – detta är numera rivet och det så kallade nya Baerska huset uppfört i dess ställe – vilket dock senare, på grund av fordringar hos kronan, avstods till framlidne assessorn Wallenstierna. Då flyttade hovrätten in i det nuvarande hovrättshuset, som under den förra ryska ockupationen förstördes helt genom brand och hårdhänt framfart, men som sedan återställts i fullt skick. Om de herrar som varit presidenter i hovrätten hänvisas till denna tidnings nummer 34 och 39 från föregående år.

Av fornlämningar finns numera få spår. Tvärs över den plats där stora Aningaisgatan nu går fram, mellan handelsmännen Lundgrens och Dahls gårdar, låg fordom den så kallade Helgeandskyrkan, som finns upptagen på en gammal bevarad karta över staden och av vilken man vid grävningar på senare tid då och då ännu funnit ruinrester. Ett kloster som under påvedömet upprättades för dominikanerna har enligt trovärdiga uppgifter legat öster om domkyrkan, ungefär där det kemiska laboratoriet och anatomisalen nu är uppförda. Ett franciskankloster uppges också ha funnits i det efter detta ännu benämnda Klosterkvarteret, ungefär där lagman Gripenbergs gård nu ligger. Även ett nunnekloster omtalas, som anses ha stått vid Korois och sedan slagits samman med klostret i Nådendal, men om detta har man ännu inte kunnat skaffa några fullgoda upplysningar. I hela landet har inte funnits något spår av runstenar (Reds. anm.: originalets "Munstenar" är sannolikt ett tryckfel för runstenar). Flera mynt har fordom präglats här i staden, det äldsta från 1360 och det yngsta från 1537. Den stenbyggnad vid torget som numera omvandlats till spruthus tjänade i forna tider som mynthus.

När Åbo slott egentligen grundades och byggdes finns ingen säker uppgift om. Att det fordom räknades som en av rikets viktigaste fästningar är känt från historien. Kung Johan III hade som hertig av Finland sitt furstliga säte här och togs här tillsammans med sin gemål till fånga av kung Eriks folk – Erik fick dock en tid därefter själv som fånge hålla till godo med samma härbärge. På senare tid har slottet inte haft någon garnison, och såväl byggnader som vallar och utanverk har förfallit mycket. När kronobränneriet åren 1776 och 1777 skulle inrättas i de gamla slottsbyggnaderna byggdes nedre borggården delvis om och sattes i fullgott skick för en summa av omkring 18 500 riksdaler; då inreddes också ett runt torn i östra hörnet till fånghus för länets arrestanter för 1 477 riksdaler 37 skilling 4 runstycken. Senare har även östra borggården, det så kallade gamla slottet, genom entreprenad fått yttermurarna reparerade och nytt tak, till en kostnad av 7 000 riksdaler specie. (Reds. anm.: texten avbryts mitt i en mening om hur svenskarna först med vapenmakt lade Finland under kung Erik IX:s välde.)

Beskrifning öfwer Åbo Stad. Forts. se N:o 35. s. 277.

§. 112.

Domkyrkan, upbyggd (efter allmännaste meningen) år 1300, på en sandås Unikangas (eller Unikangar, Sömnbacken,) kallad, har efter hand blifwit ansenligen utwidgad och tilbyggd; i synnerhet i början af 1600:de talet, då en rik Köpman Jacob Wolle på egen bekostnad låt upföra stora Chorbyggnaden. Jämte en prydelig Altartafla och Predikstol, finnes här et skönt och ansenligt Orgelwärck af 32 stämmor, upbyggdt 1727 af Joh. Cahman, för de af HofRätts-Commissarien Wittfoth genom Testamente dertil anslagne medel. Utom åtskilliga Adeliga wapen och Graf-Chor (*), finnas i denna Kyr-

(*) Särskildt beskrefna i en år 1775 under

Kyrka föga andra ålderdoms minnes-märken, eller inscriptioner, som här förtjena at omröras. Wådeldar, fiendteliga sköflingar, och kanske en mindre noga upmärksamhet wid deras wård, hafwa gemensamt bidragit til deras förstörande. Kyrkans och Dom-Capitlets gamla handlingar, hafwa ock blifwit så förskingrade, at deraf föga något betydligt finnes i behåll. Då Kustö Slott i grund förstördes af brand år 1470, lära i synnerhet de äldste och hufwudsakeligaste landets handlingar gått förlorade.

§. 113.

Det år 1628 af Konung Gustaf Adolph här inrättade Gymnasium, förwandlades 1648, förnämligast genom dåwarande General-Gouverneurens öfwer Finland Grefwe Brahes och Riks-Cancellerens Gr. Oxenstiernas bedrifwande af Dr. Christina i en Kongl. Academie; och war Academie-huset då redan så färdigt, at Academiens inwigning kunde ske samma år den 15 Julii. De öfrige hit hörande och i det föregående redan kärteligen upnämnda byggnader och inrättningar, hafwa tid efter annan tilkommit; men rummet tillåter oß ej at fullfölja deras Historia, som deßutom redan til det mästa särskildt blifwit afhandlad af en skickelig hand (*).

§. 114.

Herr Professor Bilmarks præsidio af Hr. Reg. Past. M. Alex. Lauræus utgifwen Acad. Disputation, de Sacellis Sepulcralibus templi Cathed. Aboënsis.

(*) I den under Herr Prof. Bilmarks præsidio i 7 Dispp. utkomna Historia Reg. Acad. Aboënsis.

§. 114.

Kongl. Hofrätten, här inrättad år 1623 af Konung Gustaf Adolph, hade först sitt säte på Åbo Slott; flyttades sedan til et i norra Qwarteret wid Stadsbron beläget hus (*), som dock sedermera för fordringar hos Kronan, afstods til framledne Assessoren Wallenstierna: då denna Kongl. Rätt intog det nu warande Hofrätts-huset, som under förra Ryska öfwerwäldet genom brand och omild framfart blef aldeles förstördt, men sedermera åter satt i fullt stånd. Om de Herrar som warit Presidenter i denna Kongl. Hofrätt, kan man se deße Tidn. för nästförledit år N:o 34 och 39.

§. 115.

Til några ålderdoms-lämningar finnes här nu mera föga spår: twärs öfwer det ställe där stora Aningais gatan nu går fram, emellan Handelsmännerne Lundgrens och Dahls gårdar, har den så kallade Helgelands Kyrkan fordom warit belägen, som på en gammal öfwer Staden ännu i behåll warande Charta finnes uptagen, och hwaraf i sednare tider wid gräfning då och då ännu funnits några rudera. Et för Dominicanerna i Påfwedömet uprättadt Kloster, har, efter sannolika berättelser stått öster om Domkyrkan, ungefärligen där nu Laboratorium Chemicum och Anatomie-salen äro upförda. Et Franciscaner Kloster föregifwes ock hafwa warit i det deraf än nämnde Klosterqwarteret, ungefärligen där nu Herr Lagman Gripenbergs gård är belägen. Äfwen omtalas et Nunne-Kloster, som

(*) Det är nu nedrifwet, och det så kallade nya Baerska huset i deß ställe upfördt.

menas hafwa stått wid Korois, och sedan blifwet sammanslaget med det i Nådendal; men man har ej ännu härtils kunnat skaffa sig härom några fullgiltiga underrättelser. I hela landet har ej funnits något tecken til Munstenar. Flere Mynt hafwa fordom här i Staden blifwet slagna. Det äldsta af 1360, det yngsta af 1537. Den nu sluteligen til Spruthus förwandlade och wid torget belägna stenbyggnad, har i fordom tima tjent til Mynthus.

§. 116.

När Åbo Slott egenteligen blifwit grundadt och upbyggdt, derom har man ingen wiß underrättelse. At det fordom blifwit räknadt för et ibland Rikets betydligaste fästen, är af Historien bekant. K. Johan III, såsom Hertig til Finland hade här sit Fursteliga säte; blef här jämte sin Gemål til fånga tagen af K. Erichs folk, hwilken dock en tid därefter sielf som fånge måste hålla til godo samma herbärge. I sednare tider har det ej haft någon besättning, utan så wäl til byggnad som wallar och utanwärck mycket förfallit. Då Regale Bränneriet skulle år 1776 och 77 inrättas i de gamla Slottshusen, blef nedre Borggården til en del ombyggd och i fullkomligt stånd satt, för en summa af wid paß 18500 R:dal. då ock et i östra hörnet beläget rundt torn för en summa af 1477 R:dal. 37 ß. 4 r. blef inredt til fånghus för Länets arrestanter. Sedermera har ock östra Borggården, eller det så kallade gamla Slottet genom entreprenad blifwit til yttre murarne repareradt och med nytt tak försedt, med en kostnad af 7000 R:dal. spec. När de Swenske först med härsmagt bragte Finland under K. Erich IX:s lyd-