TIDNINGAR UTGIFNE AF ET SÄLLSKAP I ÅBO • 1783-08-28

Åbo stads ålder förblir en gåta för hävdatecknarna

1783Gustav III · Gustavianska tiden · Revolutionernas tid▼

Regent

Gustav III — tar makten i en statskupp 1772

Sverige då

Finland är en del av Sverige · kriget mot Ryssland 1788–90 · ca 2,2 miljoner invånare

Epok

Gustavianska tiden — kulturell blomstring — opera, akademier och enväldig kung

Samtidigt

Amerikanska frihetskriget · franska revolutionen bryter ut 1789

Historisk karta över Europa — Europa 1783 — upplysningstidens Europa · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Beskrivning över Åbo stad. Fortsättning, se nr 31, s. 245.

Historia.

§ 108.

Historien, eller gamla minnesmärken, klargör inte alls när Åbo stad först anlades. Såväl Juslenius som Wasström anser att den sannolikt är lika gammal som själva folket.

I så fall framstår det dock som ganska besynnerligt att hävdatecknarna, när de skildrar i synnerhet kung Erik IX:s krigståg till Finland och landets underkuvande, inte med ett ord nämner någon stad på denna plats, eller att den skulle ha intagits. (Reds. anm.: Texten avbryts här och fortsätter i ett senare nummer.)

Fotnoter: Juslenius i sin Aboa vetus & nova, s. 26 och följande; Wasström i sin ekonomiska beskrivning över Åbo stad, s. 6.

Bakgrund

Åbo (finska Turku) var under den svenska tiden Finlands viktigaste stad, säte för biskop, hovrätt och akademi. Stadens exakta ålder var länge omdiskuterad bland lärda, och frågan behandlades i flera vetenskapliga verk.

Daniel Juslenius var professor vid Kungliga Akademien i Åbo och sedermera biskop. Hans skrift Aboa vetus et nova (Det gamla och nya Åbo) är en patriotiskt färgad beskrivning av staden, där han gärna tillskrev Åbo och finnarna en mycket hög ålder. Niclas Wasström författade senare en ekonomisk beskrivning av staden i den nyttoinriktade anda som präglade tidens vetenskap.

Kung Erik IX, känd som Erik den helige, ska enligt legenden ha lett det så kallade första korståget till Finland vid mitten av 1100-talet tillsammans med biskop Henrik. Artikelförfattaren påpekar det anmärkningsvärda i att de äldre krönikorna, som skildrar detta erövringståg, inte nämner någon stad vid Åbo – ett argument mot uppfattningen att staden skulle vara lika gammal som folket självt. Modern forskning daterar Åbos uppkomst som stad till slutet av 1200-talet.

Denna typ av lärda följetonger, publicerade i avsnitt över flera nummer, var vanliga i tidens tidningar och speglar upplysningstidens intresse för topografiska och historiska beskrivningar av rikets städer.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter