TIDNINGAR UTGIFNE AF ET SÄLLSKAP I ÅBO • 1783-08-07

Jakobstads handel med tjära och skepp beskrivs

1783Gustav III · Gustavianska tiden · Revolutionernas tid▼

Regent

Gustav III — tar makten i en statskupp 1772

Sverige då

Finland är en del av Sverige · kriget mot Ryssland 1788–90 · ca 2,2 miljoner invånare

Epok

Gustavianska tiden — kulturell blomstring — opera, akademier och enväldig kung

Samtidigt

Amerikanska frihetskriget · franska revolutionen bryter ut 1789

Historisk karta över Europa — Europa 1783 — upplysningstidens Europa · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Beskrivning över staden Jakobstad. Fortsättning, se nummer 29, sidan 229.

Inrikeshandeln, som om sommaren bedrivs till sjöss, riktas mestadels mot Stockholm och omfattar tjära, bräder, tran och en del livsmedel, samt nybyggda skepp av furu. Tre gamla jakter, om (Reds. anm.: texten avbryts här och fortsätter i ett senare nummer.)

I en not anges de utgående varorna år 1781, till Stockholm och utländska hamnar: 17 048 tunnor tjära, 1 195 tunnor beck, 5 fat tran, 206 famnar björkved, 7 524 stycken hjultar (Reds. anm.: troligen ämnen till hjul), 2 976 stycken handspaksämnen, 528 tolfter hel- och halvbottens furubräder, 725 lispund smör, 695 lispund talg och 13 tunnor perma (avskräde av tran), utöver andra mindre artiklar samt det som går åt vid skeppsbyggen och utrustning, under benämningen provision.

I en annan not anges att 13 skepp nybyggdes år 1782 och såldes för en sammanlagd summa av 1 800 000 daler kopparmynt; och lägger man därtill vad de (Reds. anm.: noten avbryts här i den bevarade texten.)

Bakgrund

Jakobstad, grundad 1652 vid Bottniska vikens österbottniska kust i dåvarande svenska riket, var under 1700-talet en betydande handels- och sjöfartsstad. Stadens ekonomi vilade i hög grad på tjärhandeln, som var en av det svenska rikets viktigaste exportnäringar och där Österbotten stod för en stor del av produktionen.

Under lång tid tvingade det så kallade bottniska handelstvånget städerna norr om Stockholm att segla via huvudstaden med sina varor, vilket förklarar Stockholms dominerande roll som handelsmål. Tvånget lättades stegvis under 1760- och 1770-talen, då flera österbottniska städer fick rätt att handla direkt med utlandet.

Skeppsbyggeriet var en annan central näring i Jakobstad. Tillgången på furu gjorde det lönsamt att bygga fartyg som sedan såldes vidare, ofta till köpare i Stockholm. Beskrivningar av städers näringar och handel, med detaljerade varulistor och statistik, var vanliga i tidens press och speglade upplysningstidens intresse för ekonomi och topografi. Måtten i texten är tidens gängse: en tolft motsvarar tolv stycken, ett lispund cirka 8,5 kilo.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter