Det går ett allmänt rykte att amiralerna Darby och Digby skyndar till Gibraltar för fulla segel. Deras flottor utgör tillsammans 25 linjeskepp, varav 12 tredäckare, som alla är väl bemannade; de övriga fartygen utgör kärnan av den engelska sjömakten. Darby ska ha order att inte undvika en överlägsen fiende utan att leverera batalj.
Amiralerna Darby och Digby uppges segla mot Gibraltar
1781▼
— Ryktet går allmänt, at Amiralerne Darby och Digby skynda til Gibraltar med fulla segel. Deße Flottor tilsammans räknade utgöra 25 Linie-Skepp, hwaribland äro 12 tredäckare, som alla äro wäl bemannade, de öfrige Skeppen utgöra kärnan af den Engelske Sjömagten, och skall Darby hafwa ordres at icke undwika en öfwerlägsen fiende, utan at lefwerera slagtning.
Bakgrund
Gibraltar, den brittiska fästningen vid Medelhavets inlopp, belägrades från 1779 av Spanien och Frankrike i vad som blev känt som den stora belägringen av Gibraltar (1779–1783). Belägringen var en del av det större krig som utlösts av det amerikanska frihetskriget, där Frankrike och Spanien ställt sig mot Storbritannien.
Fästningens överlevnad var beroende av att brittiska flottan med jämna mellanrum lyckades föra fram undsättningskonvojer med proviant och förstärkningar. Amiral George Darby hade i april 1781 genomfört en sådan lyckad undsättning, och konteramiral Robert Digby var en av flottans ledande befälhavare. Ryktena om nya expeditioner till Gibraltar cirkulerade ständigt, eftersom fästningens öde följdes med stort intresse i hela Europa.
Gibraltar höll ut under hela belägringen, som slutligen hävdes i samband med fredsförhandlingarna, och förblev i brittisk ägo.
Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›
‹ Fler gamla nyheter