Tidningssida ur DAGLIGT ALLEHANDA, 1780-08-09
DAGLIGT ALLEHANDA • 1780-08-09

Flera hängda i London efter deltagande i upproret

1780Gustav III · Gustavianska tiden · Revolutionernas tid
Regent
Gustav III — tar makten i en statskupp 1772
Sverige då
Finland är en del av Sverige · kriget mot Ryssland 1788–90 · ca 2,2 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kulturell blomstring — opera, akademier och enväldig kung
Samtidigt
Amerikanska frihetskriget · franska revolutionen bryter ut 1789
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

London den 14 juli.

Under de senaste dagarna har flera personer hängts för sin delaktighet i det senaste upproret. Taplin, en arbetskarl som inledde oroligheterna vid apotekaren Mahons hus och hotade att riva ner det, men som lät sig avvisas mot en halv riksdaler, hängdes på Little Russel Street tillsammans med en perukmakarpojke som varit mycket aktiv vid förstörelsen av Sir John Fieldings hus. Den förste höll ett tal till folket där han varnade alla för att delta i uppror.

Den andre, perukmakarpojken Richard Roberts, som bara var 14 år och 7 månader gammal, utgjorde en mycket gripande syn. Han följdes till galgen av sina föräldrar och två bröder, som alla var otröstliga, i synnerhet modern. Pojken själv verkade däremot tämligen fattad. När han kom fram till galgen höll han ett tal till ungdomen, som han bad ta lärdom av hans exempel. Han hade, sade han, aldrig tidigare begått något grovt brott och inte heller trott att detta skulle kosta honom livet. Han förmanade de många ynglingar som stod omkring honom att lyda sina föräldrar och husbönder, att vörda religionen och sabbaten, och att, om liknande oroligheter skulle inträffa igen, tänka på honom och hålla sig lugnt hemma. Eftersom minst två tredjedelar av våldsverkarna bestod av sådana ynglingar, som trott att deras ungdom skulle skydda dem från straff, ansågs det nödvändigt för dem att se detta exempel.

Den tredje hette Henry och hängdes på askhögen efter destillatören Langdales hus, som han hade satt i brand. Han dog under stor ånger över sitt brott. Korgmakargesällen Enoch Fleming hängdes i går på Woostock Street (Reds. anm.: sannolikt avses Woodstock Street), där även han bränt ner ett hus. Denne olycklige man, som hade hustru och fyra barn, tycktes försjunken i den djupaste melankoli; han bad i över en halvtimme under galgen tillsammans med prästerna.

Samma straff drabbade även William Browne, 22 år gammal. Hans far, en gammal man, följde honom till avrättsplatsen, där han kysste honom medan han ännu stod på kärran, steg av och väntade tills avrättningen genomförts. Sedan den dömde hängt i en timme togs han ner, och liket lämnades till fadern, som begravde det.

På Tower Hill hängdes en man mellan två kvinnor; de dog mycket exemplariskt. En av kvinnorna sade, just i det ögonblick då snaran skulle fästas: "Måtte vi alla få mötas i himlen", varpå de andra genast ropade: "Amen". Även en 24-årig svart kvinna hängdes.

Bakgrund

Rapporten skildrar efterspelet till Gordonupploppen, de våldsamma antikatolska kravaller som skakade London i juni 1780. Upploppen utlöstes av protester mot en lag som lättade på restriktionerna mot katoliker, och leddes inledningsvis av lord George Gordon och hans protestantiska förening. Under nästan en veckas tid härjade folkmassor i staden, plundrade och brände hus, fängelser och egendomar, däribland destillatören Langdales anläggning i Holborn, vars brand blev en av upploppens mest omtalade händelser.

Bland de förstörda byggnaderna fanns även hemmet tillhörande Sir John Fielding, berömd domare vid Bow Street och en av grundarna av Londons tidiga poliskår, de så kallade Bow Street Runners. Militären sattes till slut in för att kväsa oroligheterna, och flera hundra människor dödades eller skadades.

Efter upploppen ställdes stora antal deltagare inför rätta, och många dömdes till döden genom hängning. Avrättningarna genomfördes ofta offentligt och avsiktligt nära brottsplatserna som avskräckande exempel. Att även mycket unga personer avrättades var vid denna tid inte ovanligt i det brittiska rättssystemet, där dödsstraff kunde utdömas för en lång rad brott, inklusive mordbrand och skadegörelse. De offentliga avrättningarna var stora folksamlingar där de dömdas sista ord och uppträdande noggrant återgavs i pressen.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter