Tidningssida ur DAGLIGT ALLEHANDA, 1780-07-27
DAGLIGT ALLEHANDA • 1780-07-27

Guichen rapporterar två sjöslag mot Rodney vid Martinique

1780Gustav III · Gustavianska tiden · Revolutionernas tid
Regent
Gustav III — tar makten i en statskupp 1772
Sverige då
Finland är en del av Sverige · kriget mot Ryssland 1788–90 · ca 2,2 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kulturell blomstring — opera, akademier och enväldig kung
Samtidigt
Amerikanska frihetskriget · franska revolutionen bryter ut 1789
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Paris den 10 juli. Hovet har mottagit depescher från herr Guichen, daterade Martinique den 29 maj, i vilka berättas att han den 22 maj anlänt dit med sin eskader, sedan han dessförinnan två gånger drabbat samman med den engelska flottan, först den 15 och sedan den 19 maj.

Den sista drabbningen hade varit den häftigaste, eftersom fem av fjorton engelska skepp blivit så illa åtgångna att de tvingats löpa in till Saint Lucia, där ett av dem strax sjönk. Den övriga delen av den engelska flottan hade måst retirera till Barbados. Eftersom den engelske amiralen Rodney vid alla tillfällen i möjligaste mån sökt undvika en avgörande drabbning, har det inte varit möjligt att uträtta något av större betydelse.

Herr Guichen har i en av dessa drabbningar förlorat sin son, som han hade ombord på sitt skepp.

Den bekante Paul Jones har fått befälet över fregatten l'Ariel om 20 kanoner, som tagits från engelsmännen. Därmed är tvisten med herr Landais numera bilagd.

Bakgrund

Luc Urbain de Bouëxic, greve de Guichen, förde befäl över den franska flottan i Västindien under det amerikanska frihetskriget, då Frankrike stred på de amerikanska kolonisternas sida mot Storbritannien. Hans motståndare var den brittiske amiralen George Rodney, en av Royal Navys skickligaste befälhavare.

Under våren möttes de båda flottorna i en serie drabbningar i farvattnen kring Martinique, en fransk koloni i Karibien. Striderna blev i huvudsak oavgjorda, och båda sidor tenderade i sina rapporter att framställa motståndaren som den som undvek avgörande strid. Saint Lucia och Barbados var brittiska baser i området.

John Paul Jones var det amerikanska frihetskrigets mest berömde sjöhjälte, känd för sin seger med skeppet Bonhomme Richard mot brittiska Serapis. Hans konflikt med den franskfödde kaptenen Pierre Landais, som under det slaget agerat egenmäktigt och rentav beskjutit Jones eget fartyg, hade väckt stor uppmärksamhet. Att Jones nu fick befälet över fregatten Ariel sågs som ett slut på den tvisten.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter