Tidningssida ur DAGLIGT ALLEHANDA, 1780-07-27
DAGLIGT ALLEHANDA • 1780-07-27

Greve d'Estaing ska leda den förenade flottan

1780Gustav III · Gustavianska tiden · Revolutionernas tid
Regent
Gustav III — tar makten i en statskupp 1772
Sverige då
Finland är en del av Sverige · kriget mot Ryssland 1788–90 · ca 2,2 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kulturell blomstring — opera, akademier och enväldig kung
Samtidigt
Amerikanska frihetskriget · franska revolutionen bryter ut 1789
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Paris den 7 juli. Ingenting har så ofta sagts och sedan dementerats som att greve d'Estaing skulle resa till Cádiz för att ta befälet över den förenade flottan i Engelska kanalen. Nu försäkras med full visshet att greven verkligen för några dagar sedan har avrest från Passy till Cádiz, att han där kommer att motta Gyllene skinnets orden och förklaras som grand av Spanien, samt att han går ombord på krigsskeppet Terrible med 110 kanoner för att föra befäl över den allierade flottan i Kanalen. Andra hävdar i stället att don Gastón ska få detta befäl.

För att bemanna vår flotta i Brest tas många matroser i Bretagnes hamnar, både från kaparfartyg och andra skepp. Man tror att föreningen med den spanska flottan ska vara genomförd i början av nästa månad, och att den engelska flottan under amiral Geary inte kommer att kunna hålla sjön till dess på grund av sjukdomar bland manskapet, eftersom han löpte ut så tidigt – och än mindre kommer han att våga företa något mot de förenade flottorna.

Man väntar med oro på nyheter från Västindien. Vid den andra drabbningen där mellan vår och den engelska eskadern ska flera fartyg ur amiral Rodneys eskader ha skadats så svårt att de behöver en genomgripande reparation innan de åter kan gå till sjöss.

När doktor Franklin nyligen av sina vänner tillfrågades om Charlestons fall, svarade han inte mer än att han ännu inte fått några säkra underrättelser om saken.

Bakgrund

Under det amerikanska frihetskriget stred Frankrike och Spanien tillsammans mot Storbritannien. En central del av strategin var att förena de franska och spanska flottorna för att hota brittiskt herravälde i Engelska kanalen och binda upp Royal Navy i europeiska farvatten.

Charles Henri d'Estaing var en av Frankrikes mest namnkunniga amiraler och hade tidigare fört befäl över franska sjöstridskrafter i Nordamerika och Västindien. Att han skulle tilldelas Gyllene skinnets orden och värdigheten grand av Spanien, den högsta spanska adelsrangen, var tecken på det nära fransk-spanska samarbetet. Passy var en förort till Paris där även Benjamin Franklin, USA:s sändebud i Frankrike, var bosatt.

Drabbningarna i Västindien syftar på striderna mellan den franske amiralen Guichen och den brittiske amiralen Rodney i farvattnen kring Martinique. Charleston i South Carolina hade kapitulerat till britterna i maj 1780, ett av de svåraste amerikanska nederlagen under kriget, men nyheten hade ännu inte bekräftats i Paris när denna rapport skrevs.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter