Tidningssida ur CARLSTADS WECKOTIDNINGAR, 1780-07-22
CARLSTADS WECKOTIDNINGAR • 1780-07-22

Brunnsläkare: nästan alla botade vid Gillberga hälsobrunn

1780Gustav III · Gustavianska tiden · Revolutionernas tid
Regent
Gustav III — tar makten i en statskupp 1772
Sverige då
Finland är en del av Sverige · kriget mot Ryssland 1788–90 · ca 2,2 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kulturell blomstring — opera, akademier och enväldig kung
Samtidigt
Amerikanska frihetskriget · franska revolutionen bryter ut 1789
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Utdrag ur ett brev från Gillberga brunn den 7 juli.

År 1758 tog jag upp denna brunn, och under de 22 år jag har varit brunnsläkare här har jag fått uppleva en märklig Guds godhet: av de 2 826 personer som använt detta vatten har, såvitt jag vet, inte fler än fem rest härifrån utan att ha blivit hjälpta.

Blinda av grå starr och fläckar på ögonen har återfått synen; förlamade och krumpna har kunnat gå igen och fått sin styrka tillbaka; döva har återfått hörseln; personer som varit stumma på grund av förlamning i tungan har börjat tala; fjorton sinnessjuka (maniker) har blivit lugna och klara i sinnet; mjältsjuka har fått bättre matsmältning, blivit av med sin ångest och sina gasbesvär och fått ett gladare liv. De som besvärats av långdragna frossor, värk, rödsot, långvariga diarréer och förstoppningar samt för rikliga eller uteblivna menstruationer har blivit återställda, så att Celsus ord besannats: "Vi ser dagligen att mineralvatten botar även sjukdomar som är varandras motsatser."

Men den största gruppen har varit plågad av maskar – spolmask, springmask, flugmaskar samt många okända slag. Binnikemaskar har här mött sin bane, från 15 till 40 alnars längd (Reds. anm.: cirka 9–24 meter). Jag erkänner att denna brunn har varit en skola för mig, där jag lärt känna många ganska dunkla masksjukdomar.

Några har på grund av dessa ohyggliga gäster haft kramper och fallandesot (epilepsi) i flera år; några har haft stark värk i armar och händer utan minsta besvär i övriga kroppen; några har haft värk i halva huvudet och periodisk tandvärk; några har varit stumma i hela år; några döva; några halta; några stammande och med grumlad syn; en del har haft tryck över bröstet, magknip, yrsel och öronsusningar, och en del har varit fåniga (förvirrade). Alla dessa har fått glädja sig åt fullkomlig hälsa så snart maskarna drivits ut. (Fortsättningen följer i nästa tidning.)

Bakgrund

Hälsobrunnar var en central del av sjukvården i 1700-talets Sverige. Mineralrika källor ansågs kunna bota ett brett spektrum av sjukdomar, och brunnsdrickning kombinerades ofta med bad, diet och vila. Vid större brunnar fanns en särskild brunnsläkare (brunnsmedicus) som övervakade kurerna och förde journal över patienterna.

Gillberga brunn låg i Värmland och var en av många mindre hälsobrunnar som togs i bruk under århundradet, i efterföljd av berömda anläggningar som Medevi och Loka. Brunnsläkarnas rapporter publicerades inte sällan i pressen och fungerade både som medicinska redogörelser och som reklam för brunnen.

Hänvisningen till Celsus, den romerske medicinske författaren från antiken, visar hur tidens läkare sökte stöd i klassiska auktoriteter. De många beskrivna botade åkommorna – från blindhet och förlamning till epilepsi – speglar samtidens medicinska föreställningar snarare än dokumenterade behandlingsresultat. Tarmparasiter som spolmask, springmask och binnikemask (bandmask) var däremot mycket vanliga på grund av bristande hygien och dåligt tillagad mat, och avmaskande kurer kunde faktiskt ge påtaglig lindring för många patienter.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter