London den 4 juli. Vår regering anser att amerikanernas kuvande är helt otvivelaktigt. Fabrikerna i Manchester har redan fått många beställningar för Charleston.
Från Gibraltar meddelas att garnisonen mår väl, att den har överflöd på livsmedel och att spanjorerna inte så lätt lär inta fästningen.
Rannsakningen av lord Gordon ska börja den 10 denna månad. Han fördriver tiden i sitt fängelse med att läsa rättegångshandlingar från liknande fall.
London den 4 Julii. Wår Regering anser Amerikanernes underkufwande som aldeles otwifwelaktigt. Fabriquerne i Manchester hafwa redan fätt många beställningar för Charles Town. Från Gibraltar förnimmes at besättningen mår wäl, at den har öfwerflöd på lifsmedel och at Spaniorerne icke så lätt lära taga Fästningen. Lord Gordons ransakning skall börjas den 10 nästkommande hujus. Han fördrifwer tiden i sitt fängelse med at läsa Acter, som wid dylika tilfällen blifwit hållne.
Storbritannien förde vid denna tid krig mot sina upproriska nordamerikanska kolonier, och efter den brittiska erövringen av Charleston i South Carolina rådde i London stor optimism om att upproret snart skulle kunna krossas – en förhoppning som skulle visa sig felaktig.
Samtidigt belägrade Spanien, som gått in i kriget mot Storbritannien, den brittiska fästningen Gibraltar. Belägringen blev en av historiens längsta, men garnisonen höll ut tack vare upprepade undsättningsexpeditioner till sjöss.
Lord George Gordon var den protestantiske agitator vars kampanj mot lättnader för katoliker utlöste de så kallade Gordonupploppen i London, då staden under flera dagar härjades av plundring och bränder med hundratals döda. Gordon fängslades i Towern anklagad för högförräderi, men frikändes senare vid rättegången.
Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›
‹ Fler gamla nyheter