Tidningssida ur DAGLIGT ALLEHANDA, 1780-07-17
DAGLIGT ALLEHANDA • 1780-07-17

Paul Jones och Landais tvistar om amerikansk eskader

1780Gustav III · Gustavianska tiden · Revolutionernas tid
Regent
Gustav III — tar makten i en statskupp 1772
Sverige då
Finland är en del av Sverige · kriget mot Ryssland 1788–90 · ca 2,2 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kulturell blomstring — opera, akademier och enväldig kung
Samtidigt
Amerikanska frihetskriget · franska revolutionen bryter ut 1789
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Paris den 30 juni. Paul Jones och kapten Landais strider nu med varandra om befälet över en liten amerikansk eskader. Landais hävdar att det tillkommer honom med stöd av kongressens förordnande, medan Paul Jones åberopar en fullmakt från doktor Franklin. Jones har redan avrest till Dunkerque för att gå ombord på sitt skepp och ta sin förmenta rätt i besittning. Man väntar med spänning på utgången.

Åter talas det om fredsförslag som ska vara på gång mellan vårt hov och det engelska.

Eftersom kvinnor ur alla samhällsklasser här flitigt använder smink, sägs detta redan utgöra en så betydande handelsgren att ett sällskap av välbärgade köpmän har bjudit 4 à 5 miljoner för ett exklusivt privilegium att ensamma få sälja en viss blandning, som i skönhet överträffar allt annat smink. En del av vinsten ska användas till att inrätta ett fröken-stift, en stiftelse för ogifta adelsdamer.

Lord Gordon anses såväl här som i England vara den främste anstiftaren av de senaste oroligheterna i London. Om detta skulle kosta honom huvudet blir han den tionde i sin släkt, en av de förnämsta i Skottland, som mister livet på det sättet. En av hans släktingar halshöggs 1769 i Brest för statsbrott. Det var också en Gordon som under en jakt med hertigen av Aremberg vid Bryssel hade oturen att skada ansiktet på hertigens son.

Bakgrund

Under det amerikanska frihetskriget opererade amerikanska örlogsfartyg från franska hamnar, och John Paul Jones hade blivit berömd efter sin seger med fartyget Bonhomme Richard mot brittiska flottan 1779. Hans rival Pierre Landais, en fransk officer i amerikansk tjänst, hade fört befäl över fregatten Alliance och hamnade i en öppen maktkamp med Jones om vem som skulle leda de amerikanska fartygen i Europa. Benjamin Franklin, USA:s sändebud i Paris, stödde Jones, medan Landais åberopade den amerikanska kongressens auktoritet. Landais tog till slut fregatten Alliance och seglade till Amerika, där han senare ställdes inför krigsrätt.

De oroligheter i London som omnämns är de så kallade Gordonupploppen i juni 1780, ett av de våldsammaste upploppen i Storbritanniens historia. Lord George Gordon, ledare för den protestantiska föreningen, hade organiserat en massprotest mot lättnader i lagstiftningen mot katoliker, vilket urartade i dagar av plundring och bränder med hundratals döda. Gordon åtalades för högförräderi men frikändes senare.

Ryktena om fredsförslag mellan Frankrike och England speglar de diplomatiska trevare som förekom under kriget, där Frankrike sedan 1778 stred på amerikanernas sida. Notisen om sminkhandeln illustrerar det sena 1700-talets Paris, där kosmetika var en stor lyxindustri och där handelsprivilegier och monopol var vanliga affärsmodeller under den gamla regimen.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter