Måndagen den 10 juli var det strömoln på förmiddagen, något regn på eftermiddagen och helt mulet till natten. Middagsvärmen låg på 22 grader, med sydlig vind av styrka 1.
På tisdagsmorgonen var det mulet och 15 grader varmt, med nordlig vind av styrka 2. Barometern har fallit till 25,30 (Reds. anm.: sannolikt angivet i dåtidens mått, decimaltum kvicksilver, inte i dagens hektopascal). Det regnade under natten till i dag.
Måndagen, d. 10 Julii, strömoln förmidd., rägnade något eftermidd. och mulnade aldeles til natten; middags-warmen 22 grader; S 1. Tisdags morgon mulet, 15 grader warmt; N 2. Barom. har fallit til 25,30. Det rägnade i går natt.
Regelbundna väderobservationer hörde till det stående innehållet i svenska tidningar under 1700- och 1800-talen. Uppgifter om temperatur, molnighet, nederbörd, vindriktning och lufttryck noterades ofta dagligen, vanligen av observatorier, lärda sällskap eller enskilda tjänstemän med tillgång till instrument.
Noteringarna i texten följer tidens standardform: vindriktning anges med väderstreck (S för syd, N för nord) följt av en siffra för vindstyrkan enligt en enkel skala. Barometerståndet angavs i längdmått – i Sverige ofta decimaltum kvicksilver – och ett fallande barometerstånd tolkades då som nu som tecken på annalkande oväder eller regn, vilket också stämmer med det beskrivna vädret.
Temperaturangivelserna kan avse Celsiusskalan, som fick spridning i Sverige efter Anders Celsius arbete vid Uppsala universitet, men i äldre texter förekommer även andra skalor (Reds. anm.: vilken termometerskala som avses framgår inte av texten). Sådana väderrapporter utgör i dag värdefulla källor för klimathistorisk forskning, eftersom de ger långa, sammanhängande serier av mätdata från tiden före moderna meteorologiska institut.
Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›
‹ Fler gamla nyheter