Den nyligen avlidne kejsaren av Kina hette inte Kang-Hi, som han kallas i de flesta europeiska tidningar, utan Kien-Long. Kang-Hi var hans farfar, och hans far, som han efterträdde för 45 år sedan, hette Jong-Tscheng.
Den sist avlidne kejsaren Kien-Long lät för några år sedan i Paris gravera alla sina fältslag i koppar, så som de hade tecknats inför hans ögon av en jesuit. Det märkligaste var att han aldrig tillät att man på dessa slagfältsbilder avbildade en enda död kines. Han ville inte ens i teckning se någon olycklig bland sina undersåtar.
Hans bästa poetiska verk lär vara en lovsång till teet, som han själv skrivit, och en fransk översättning väntas inom kort.
Den nyligen afledne Kejsaren i China hette icke Kang-Hi, som han i de flesta Europeiske Tidningar kallas, utan Kien-Long. Kang-Hi war hans Farfader, och hans Fader, som han för 45 år sedan succederade, hette Jong-Tscheng. Den sist afledne Kejsaren Kien-Long, har för några år tilbakars låtit i Paris sticka alla sina Fältslag i Koppar, såsom de under hans ögon blefwo tecknade af en Jesuit. Det synnerligaste war at han aldrig led, at man på deße Bataille-Ritningar föreställte någon enda död Chinesare. Han wille icke ens i teckning se någon olyckelig af sina undersåtare. Hans bästa Poetiske Arbete skall wara et beröm öfwer Theet, som han skrifwit, hwaraf med första wäntas en Fransk Öfwersättning.
Bakgrund
Den kejsare som texten avser är Qianlong, i äldre svensk och europeisk stavning återgiven som Kien-Long. Han tillhörde Qingdynastin och regerade det kinesiska kejsardömet under en av dess mest expansiva perioder. Notisen påpekar att europeiska tidningar ofta förväxlade honom med hans farfar, kejsar Kangxi (Kang-Hi), medan hans far bar namnet Yongzheng (Jong-Tscheng), som Qianlong efterträdde.
Jesuitmissionärer hade sedan 1600-talet en viktig roll vid det kinesiska hovet, där de verkade som astronomer, konstnärer och rådgivare. Att en jesuit tecknade kejsarens fältslag speglar detta kulturella utbyte. Graveringarna, som utfördes i Paris, hörde till en känd serie som skildrade Qianlongs militära fälttåg, bland annat i Centralasien.
Detaljen att kejsaren inte tillät avbildningar av döda eller lidande undersåtar återspeglar en idealiserad bild av härskaren som beskyddare av sitt folk. Uppgiften om kejsarens diktverk till teets ära knyter an till Europas växande intresse för Kina och kinesiska varor under 1700-talet, då teet hade blivit en betydande handelsprodukt.
Notisen är ett exempel på hur europeisk press förmedlade kunskap om det avlägsna Kina, ofta med felaktigheter i namn och fakta, samtidigt som fascinationen för kinesisk kultur var stor.
Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›
