Fransk och brittisk flotta drabbade samman i Västindien

Utländska nyheter:

Polonna i Volhynien den 26 maj. Hans Majestät den romerske kejsaren anlände hit den 22 denna månad, tillsammans med ett litet följe, under namnet greve von Falkenstein. Vår kommendant här bemödade sig, så mycket som monarkens inkognito tillät, att ta emot honom på bästa sätt. Den 23 klockan 4 på morgonen avreste åter den nämnde höge herren.

Warszawa den 3 juni. I dag antas att den romerske kejsaren har anlänt till Mohilev, dit även den ryska kejsarinnan väntas i början av nästa vecka.

Cádiz den 15 maj. Den franska eskadern under herr de Beausset, bestående av 5 skepp och 2 fregatter, har äntligen i dag gått till sjöss. Om den ska förena sig med herr Ternays flotta, eller med eskadern på 8 skepp från Ferrol och i sistnämnda fall ansluta till Brest-flottan, vet man ännu inte.

Korsika den 21 maj. Mycket artilleri har anlänt från Frankrike till Bastia. Det fördelas till olika platser på ön, där befästningar ska anläggas.

Paris den 5 juni. Trots att inga underrättelser har kommit från greve de Guichen har man ändå från våra västindiska öar fått följande information om sjöslaget som ägde rum den 17 april: "Vår eskader hade 3 000 man landtrupper ombord, som befälhavdes av markisen de Bouillé. Striden började vid middagstid klockan 1, och på eftermiddagen klockan 5 drog fienden sig tillbaka och lämnade oss fältet. Endast natten skilde fienden från vår åsyn och vårt förföljande. Följande morgon, då inget fientligt skepp längre syntes, seglade vår amiral till Guadeloupe för att sätta sina sårade i land, dock utan att fälla ankar. Vår förlust är ännu inte känd. Den 26 och 27 har man sett den engelska eskadern segla till Saint Lucia. Ett skepp från Guadeloupe, som den 28 april anlände till Martinique, har medfört underrättelse om att det sett vår eskader i lä av nämnda ö, och att den styrt sin kurs mot norr."

Enligt vad de engelska tidningarna meddelar om detta slag har följderna varit av ringa betydelse. Nämnda tidningar säger visserligen att vår flotta lidit nederlag, men om den engelska sålunda skulle ha segrat, är det egendomligt att man inte gett uttryck för någon glädje genom firande i England. Man avvaktar därför med längtan underrättelser från greve de Guichen själv om denna händelse.

Många vill försäkra att den senast från Brest utlupna eskadern under herr de Ternay vid en viss latitud ska förena sig med en spansk flotta, som vid samma tid lämnat Cádiz, och att dessa förenade flottor ämnar erövra Jamaica, eller om de inte kan det, åtminstone plundra och härja denna rika ö. Detta tvivlar dock andra på, eftersom Ternays flotta särskilt är utrustad med sådant som endast kan användas i kalla länder. Mest sannolikt är att herr Ternay med sin flotta, tillsammans med herr Rochambeau som befälhavar de ombordvarande trupperna, vill i år fördriva engelsmännen från Nordamerika, medan spanjorerna under herrarna Solano och Thomasseo gör de engelska befälhavarna Clintons och Arbuthnots företag om intet.

London den 30 maj. Man talar här om inget annat än det som händer i Västindien. Amiral Rodney ska i ett brev ha yttrat sig vara tvungen att säga att den engelska flaggans heder aldrig blivit så kränkt som i den senaste affären med den franska flottan. Nämnde amiral ämnar med en fregatt, under arrest, hit sända alla de officerare som gjort sig skyldiga till anklagelser för sitt dåliga uppträdande. Brev från Paris meddelar att den bekante så kallade markisen de Parades, som varit spion för både Frankrike och England, nu har avrättats.

Utländska Nyheter:

Polonna i Wolhynien d. 26 Maji. Hans Maj:t Romerske Kejsaren anlände härstädes den 22 hujus, jämte et litet medfölje, under namn af Greve von Falkenstein. Wår härwarande Commendant bemödade sig, så mycket som Monarchens incognito tillät, at på bästa sätt emottaga Honom. Den 23 klockan 4 om morgonen afreste åter förenämde höga Herre.

Warschau d. 3 Junii. I dag förmenes at Romerske Kejsaren ankommit til Mohilow, dit äfwen Ryske Monarchinnan förwäntas i början af nästa wecka.

Cadix d. 15 Maji. Franske Esquadern under Herr de Beausset, bestående af 5 Skepp och 2 Fregatter, är änteligen i dag den gången til sjös. Om den skall förena sig med Herr Ternays Flotta, eller med Esquadern om 8 Skepp från Ferrol och i sista händelsen stöta til Brester=Flottan, wet man ännu intet.

Corsica d. 21 Maji. Från Frankriket är mycket Artilleri ankommit til Bastia, som fördelas til åtskillige ställen på Ön, där Fästningswerk skola anläggas.

Paris d. 5 Junii. Ehuru inga tidningar inlupit från Grefwe de Guichen, har man dock från wåra Westindiska Öar erhållit följande underrättelse om sjö=träffningen, som förelupit d. 17 April. "Wår Esquader hade 3000 man Landt=Trupper om bord, som commenderades af Marquis de Bouillee. Action började om middagen klockan 1 och eftermiddagen klockan 5 höll fienden af, lämnandes oß fältet. Natten allena skilde fienden från wår åsyn och wårt förföljande. Följande morgonen då icke något fienteligit Skepp mera syntes, seglade wår Amiral til Guadeloupe at sätta sina bleßerede i land, dock utan at fälla ankaret. Wår förlust är ännu intet bekant. Den 26 och 27 har man sedt Engelske Esquadern segla til St. Lucia. Et Skepp från Guadeloupe, som den 28 April ankommit til Martinique, har medfördt underrättelse at det sedt wår Esquader under winden af nämde Ö, och at den ställt sin kosa åt Norden." Enligit hwad de Engelske Tidningarne förkunna om denna träffning, har påföljden däraf warit af föga betydelighet. Nämde Tidningar säga wäl at wår Flotta lidit nederlag, men om således den Engelske skulle hafwa segrat, faller det besynnerligt, at man genom inga slags fröjde=betygelser däröfwer tilkänna gifwit sin glädje i Engeland. At afbida fördenskul med längtan tidningar från Grefwe de Guichen sjelf om denne händelse. Många willa försäkra, at den sednast från Brest utlupne Esquadern under Herr de Ternay, på en wiß högd, skall förena sig med en Spansk Flotta, som på samma tid utgått från Cadix, och at deße således förenade Flottor ärna borttaga Jamaika, eller om de det icke kunna, åtminstone plundra och härja denna rika Ö. Häruppå twiflas åter af andre, emedan Ternays Flotta är i synnerhet försedd med sådana saker, som allenast äro at nyttja i kalla Länder. Troligast är at Herr Ternay med sin Flotta jämte Herr Rochambeau, som commenderar de om bord warande Trupper, willa i detta år fördrifwa Engelsmännerne från Norra Amerika, medan Spaniorerne under Hrr. Solano och Thomasseo til intet göra de Engelske Befälhafwarenas Hrr. Clintons och Arbuthnots företagande.

London den 30 Maji. Man talar här om intet annat än om hwad som tildrager sig i Westindien. Amiral Rodney skal uti et bref hafwa yttrat sig wara twungen säga: "at Engelske Flaggans heder aldrig blifwit så mycket kränkt, som i sednaste affairen med Franska Flottan." Nämde Amiral ärnar med en Fregatt, under arrest, hitsända alla de Officerare, som gjordt sig skyldige tiltal för sit släta upförande. Bref från Paris förmäla at den bekante så kallade Marquis de Parades, som warit Spion så wäl för Frankriket som Engelland, nu mera blifwit afrättad.