Tidningssida ur DAGLIGT ALLEHANDA, 1779-07-19
DAGLIGT ALLEHANDA • 1779-07-19

Albanska rebeller slår turkisk kår vid Napoli di Romania

1779Gustav III · Gustavianska tiden · Revolutionernas tid
Regent
Gustav III — tar makten i en statskupp 1772
Sverige då
Finland är en del av Sverige · kriget mot Ryssland 1788–90 · ca 2,2 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kulturell blomstring — opera, akademier och enväldig kung
Samtidigt
Amerikanska frihetskriget · franska revolutionen bryter ut 1789
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Ragusa den 28 maj. Från Morea meddelas att en del av den ottomanska flottan, som utrustats mot de upproriska albanerna, lyckligt anlänt till Napoli di Romania. Sedan trupperna landstigit kom det redan andra dagen till en häftig strid några mil från staden, då albanerna plötsligt överföll en i förväg utsänd turkisk kår. Denna slogs på flykten med en förlust av 100 döda, många fångar och hela trossen.

Efter denna framgång, som stärkt rebellernas mod, har de plundrat och förstört flera byar och lusthus och posterat sig så att de inte släppt ut en enda själ ur den turkiska fästningen vid staden Napoli di Romania. Enligt andra uppgifter är det paschan av Tripolitsa som lidit detta nederlag mot albanerna.

En italiensk tidning ger följande beskrivning av detta folk: De som strövar till lands kallas turkiska albaner eller arnauter, medan de som lever av sjöröveri kallas dulcignotter, till skillnad från de kristna albanerna, som inte har någon del i detta uppror. De bor dels samlade, dels i olika distrikt av de två stora provinserna Albanien och Epirus, orter som är välkända från äldre skrifter.

Detta folk är detsamma som fordom, under Skanderbeg, den tidens hjälte, gav Höga porten så mycket att göra. Efter hans död blev de visserligen något kuvade, men aldrig helt undertryckta. Det är känt att kärnan i den turkiska armén alltid består av arnauter. De kristna albanerna har under sin berömde general Georg Bosta gjort både Spanien och Venedig mycket stora tjänster under flera krig de senaste två hundra åren. I nyare tid har de i tusental frivilligt gått i rysk tjänst och visat prov på tapperhet i flera drabbningar under det senaste kriget i Levanten.

De turkiska albanerna uppskattas till drygt 20 000 man. Inför de asiatiska trupper som nu tågar mot dem har de mestadels dragit sig till bergstrakterna, där det turkiska kavalleriet kan göra dem mindre skada, och de förblir i stånd att ännu länge kunna oroa Porten.

Bakgrund

Morea är det äldre namnet på halvön Peloponnesos i södra Grekland, som vid denna tid lydde under Osmanska riket. Napoli di Romania är det italienska namnet på staden Nafplio, en viktig fästningsstad på halvöns östkust, medan Tripolitsa var provinsens administrativa centrum, styrt av en pascha.

Under det rysk-turkiska kriget hade Ryssland uppmuntrat grekerna på Peloponnesos till uppror mot sultanen, det så kallade Orlovupproret. Osmanerna satte in albanska legotrupper, arnauter, för att slå ned resningen, men dessa fortsatte därefter att plundra och härja på egen hand och vägrade lämna halvön. Porten, det vill säga den osmanska regeringen, tvingades till slut skicka reguljära styrkor och flottan för att kuva sina forna hjälpsoldater.

Skanderbeg, som nämns i texten, var den albanske fursten Gjergj Kastrioti (1405–1468), som under 1400-talet ledde ett långvarigt och framgångsrikt motstånd mot osmanerna och blev en legendarisk gestalt i Europa. Dulcignotterna var beryktade sjörövare från staden Ulcinj (italienska Dulcigno) vid Adriatiska havet. Ragusa, varifrån rapporten är daterad, är dagens Dubrovnik, då en självständig handelsrepublik och en viktig knutpunkt för nyheter från Balkan och Levanten.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter