Tidningssida ur HWAD NYTT?, 1779-07-17
HWAD NYTT? • 1779-07-17

Blekingepigor mottagna av kungaparet på Ulriksdal

1779Gustav III · Gustavianska tiden · Revolutionernas tid
Regent
Gustav III — tar makten i en statskupp 1772
Sverige då
Finland är en del av Sverige · kriget mot Ryssland 1788–90 · ca 2,2 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kulturell blomstring — opera, akademier och enväldig kung
Samtidigt
Amerikanska frihetskriget · franska revolutionen bryter ut 1789
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Följande berättas i ett brev från Stockholm den 29 juni 1779.

Två pigor, Märta och Berta Olofsdöttrar från Blekinge, hade rest till Stockholm för att hos kungen lämna in en ödmjuk ansökan om att deras fars gård Töremåla (Reds. anm.: i originalet stavat Thöremala), som hade fråndömts dem, skulle tilldömas dem på nytt som deras rättmätiga arv.

Den 6 juni, som var kronprinsens namnsdag, fick de äran att presenteras för kungen på lustslottet Ulriksdal. En av pigorna hade då med sig en gåva till den unge kronprinsen: en liten skjorta av blekingelärft, sydd helt enligt blekingskt mönster med mycket bred krage. Den var på deras allra praktfullaste vis broderad kring hals och händer, liksom framtill vid bröstöppningen.

Båda majestäterna tog emot denna välmening med sådan nåd att givarinnorna släpptes in i kronprinsens förmak och där fick se honom. Var och en av pigorna fick av drottningen en kröningspenning av silver som vägde fem och ett halvt lod, vilken de som ett tecken på kunglig nåd skulle bära på bröstet under hela sin livstid.

Utöver detta fick de även betydande gåvor som stöd i sin fattigdom, samt kungens höga försäkran om ett nådigt beslut i deras ansökan, till deras önskade fördel.

Bakgrund

Under Gustav III:s regeringstid var det fortfarande möjligt för vanliga undersåtar att vända sig direkt till kungen med böneskrifter, så kallade suppliker, i hopp om nåd eller rättelse i rättsliga tvister. Att två pigor från Blekinge reste hela vägen till Stockholm för att begära tillbaka sin fars gård visar hur central kungamakten uppfattades som högsta rättsinstans och nådekälla.

Kronprinsen som omtalas är Gustav Adolf, sedermera Gustav IV Adolf, som föddes i november 1778 och alltså var ett spädbarn vid tillfället. Hans namnsdag den 6 juni, Gustavsdagen, firades vid hovet. Ulriksdals slott norr om Stockholm användes som kungligt lustslott där audienser av detta slag kunde äga rum.

Gåvan av en hemsydd skjorta i blekingelärft speglar tidens folkliga textilhantverk, där broderade plagg från Blekinge var kända för sin rika utsmyckning. Kröningspenningar var minnesmynt som präglades vid kungakröningar och delades ut som nådebevis; ett lod motsvarade drygt 13 gram, så penningarna vägde omkring 70 gram vardera. Berättelser av detta slag spreds gärna i pressen eftersom de framställde kungafamiljen som nådig och folklig, ett viktigt inslag i den gustavianska kungabilden.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter