Tidningssida ur DAGLIGT ALLEHANDA, 1779-07-15
DAGLIGT ALLEHANDA • 1779-07-15

Förstenat krokodilhuvud funnet i berg vid Maastricht

1779Gustav III · Gustavianska tiden · Revolutionernas tid
Regent
Gustav III — tar makten i en statskupp 1772
Sverige då
Finland är en del av Sverige · kriget mot Ryssland 1788–90 · ca 2,2 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kulturell blomstring — opera, akademier och enväldig kung
Samtidigt
Amerikanska frihetskriget · franska revolutionen bryter ut 1789
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Hanau den 28 juni. I det 26:e numret av det magasin som utkommer här meddelas ett brev från Maastricht, som berättar att man där för ett par månader sedan i Sint-Pietersberg funnit ett förstenat krokodilhuvud.

Stenen som det fortfarande ligger i är 5 fot lång och 2 fot bred, och alla huvudets ben syns mycket tydligt i den – tänderna, käkarna med mera. Men märkligt nog har man trots allt sökande inte kunnat finna något mer av skelettet.

Detta för naturforskarna så märkvärdiga fynd tillhör en kanik i stiftet Sankt Servatius i Maastricht. Hovet i Bryssel har bjudit honom 200 louisdorer för det, men han vill inte släppa det ifrån sig. Han låter nu avbilda det i kopparstick.

Bakgrund

Fyndet i Sint-Pietersberg vid Maastricht hör till de mest berömda i paleontologins tidiga historia. Berget genomkorsades av kalkstensbrott där arbetare med jämna mellanrum stötte på förstenade ben. De väldiga 'krokodilhuvuden' som hittades där skulle långt senare identifieras som skallar av mosasaurier – jättelika marina reptiler från kritatiden. Djuret fick så småningom det vetenskapliga namnet Mosasaurus, 'Maasflodens ödla', efter fyndplatsen.

Att fyndet tolkades som en krokodil var naturligt: begrepp som utdöda arter och förhistoriska tidsåldrar var ännu inte etablerade i vetenskapen, och forskarna jämförde fossil med nu levande djur. Först årtionden senare, genom bland andra den franske anatomen Georges Cuvier, slogs det fast att sådana varelser tillhörde en försvunnen värld.

Att en kanik – en katolsk domkyrkopräst – ägde fossilet och att hovet i Bryssel bjöd en stor summa för det visar hur eftertraktade naturaliekabinettens kuriositeter var bland tidens furstar och lärde. Kopparstick var det vanliga sättet att sprida vetenskapliga avbildningar.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter