Tidningssida ur HWAD NYTT?, 1779-07-13
HWAD NYTT? • 1779-07-13

Debattör försvarar kungliga brännerier: smärtsam medicin som botar riket

1779Gustav III · Gustavianska tiden · Revolutionernas tid
Regent
Gustav III — tar makten i en statskupp 1772
Sverige då
Finland är en del av Sverige · kriget mot Ryssland 1788–90 · ca 2,2 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kulturell blomstring — opera, akademier och enväldig kung
Samtidigt
Amerikanska frihetskriget · franska revolutionen bryter ut 1789
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Reflektioner över de kungliga brännerierna

(Hämtat ur Stockholms Courieren, nr 1, 2, 3 och 4.)

Både i tal och i skrift är ingenting vanligare än att man hittar klander mot offentliga inrättningar. Trots det är det få som inte står redo att komma med nya förslag – få som inte tror sig vara klokast i frågan.

Men sker detta av patriotism, eller av egennytta och ren vana att kritisera? Man förkastar en sak och föreslår en annan, som kanske för med sig dubbelt så stora olägenheter. Ska man alltid betrakta en sak från dess svåraste sida, och antingen vägra inse – eller helt förbigå – de fördelar som följer av den?

Om en kropp är sjuk, ska då medicinen förkastas för att dess verkan, kanske i början, förvärrar det onda, när den sedan botar sjukdomen helt och hållet? När ett rike befinner sig i ett tillstånd där det behöver hjälp på flera viktiga områden – är det då bättre att lämna det åt sitt öde, som ett rov för godtycke och egennytta, eller att rätta till bristerna?

Och kan det ske utan inrättningar – inrättningar som åstadkommer genomgripande förändringar i hela rikskroppen, förändringar som tidigare varit okända? Men ska det hos en upplyst nation fortfarande finnas så mycket fördomar, att dessa... (Reds. anm.: Texten avbryts här mitt i meningen; fortsättningen saknas i det bevarade utdraget.)

Bakgrund

Texten behandlar de så kallade kronobrännerierna, en statlig inrättning där kronan tog över brännvinstillverkningen i Sverige och gjorde den till ett kungligt monopol – därav benämningen "regale", som syftar på kronans ensamrätt. Reformen genomfördes under Gustav III:s regering och motiverades bland annat med att husbehovsbränningen förbrukade stora mängder spannmål och ansågs skada folkhälsan och statens finanser.

Monopolet blev dock mycket impopulärt. Bönderna förlorade rätten att bränna brännvin för eget bruk, lönnbränning och smuggling bredde ut sig, och kritiken mot systemet var omfattande i både tal och skrift – något som artikelförfattaren uppenbarligen reagerar mot. Skribenten tar de statliga brännerierna i försvar och argumenterar för att nya inrättningar, likt en bitter medicin, kan orsaka besvär i början men på sikt bota rikets problem.

Artikeln är enligt fotnoten hämtad ur Stockholms Courieren, en av de många tidningar som gavs ut i Stockholm under den livliga pressdebatt som präglade den gustavianska tiden. Texten är ett typiskt exempel på tidens publicistiska stil, där samhällsfrågor diskuterades genom retoriska frågor och liknelser mellan staten och en mänsklig kropp – en vanlig bild i upplysningstidens politiska tänkande.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter