Tidningssida ur DAGLIGT ALLEHANDA, 1779-07-08
DAGLIGT ALLEHANDA • 1779-07-08

Utländska Nyheter

1779Gustav III · Gustavianska tiden · Revolutionernas tid
Regent
Gustav III — tar makten i en statskupp 1772
Sverige då
Finland är en del av Sverige · kriget mot Ryssland 1788–90 · ca 2,2 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kulturell blomstring — opera, akademier och enväldig kung
Samtidigt
Amerikanska frihetskriget · franska revolutionen bryter ut 1789
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Utländska nyheter

Spanska gränsen den 5 juni. Ännu har vi inga uppgifter om att flottan lämnat Cadiz den 2 denna månad, trots att order om avsegling hade getts. Flottan består av 32 linjeskepp, 6 fregatter, 1 korvett, 2 brännare, 1 paketbåt, 1 ammunitionsfartyg och 1 sjukhusfartyg. Utöver dessa fartyg låg ytterligare 2 linjeskepp på redden, och 3 andra, som höll på att tätas (Reds. anm.: "kalfatras" innebär att fartygsskrovet tätas med drev och tjära), skulle ansluta sig till dem.

I Ferrol låg 12 linjeskepp, varav 9 tillsammans med 2 fregatter avseglade den 9 maj. Vart de tog vägen vet man inte med säkerhet, men man antar att de har förenat sig med den franska flottan från Brest.

Från Ferrol har dessutom 4 fartyg avgått, förmodligen till Sydamerika och de spanska besittningarna i Västindien, för att överlämna instruktioner till de ansvariga där med anledning av Spaniens inträde i kriget.

Den spanska sjömakten i Amerika ska bestå av endast 8 linjeskepp, varav 3 ligger i Lima och 5 i Havanna. Man tror att de sistnämnda ska förena sig med den del av den franska flottan som står under befäl av greve d'Estaing.

Bakgrund

Rapporten speglar Spaniens inträde i det pågående kriget mellan Storbritannien och Frankrike, ett krig som hade sin upprinnelse i de nordamerikanska koloniernas frihetskamp. Spanien anslöt sig till Frankrike genom en allians riktad mot Storbritannien, med förhoppningen att bland annat återta Gibraltar och Menorca samt försvara sina kolonier i Amerika.

Cadiz och Ferrol var Spaniens viktigaste örlogshamnar. Cadiz, vid Atlantkusten i sydvästra Spanien, var utgångspunkt för trafiken till de spanska kolonierna, medan Ferrol i Galicien i nordväst var en central flottbas. Brest var Frankrikes stora atlanthamn, och en förening av de spanska och franska flottorna skulle skapa en sjöstyrka som allvarligt hotade den brittiska flottans dominans, bland annat genom planer på en invasion av England.

Greve Charles Henri d'Estaing var en fransk amiral som förde befäl över en fransk eskader i amerikanska farvatten och Västindien, där han deltog i operationer mot brittiska styrkor. Lima, huvudstad i vicekungadömet Peru, och Havanna på Kuba var centrala knutpunkter i det spanska kolonialväldet och viktiga baser för den spanska flottan i Amerika.

Linjeskepp var tidens tyngsta örlogsfartyg, avsedda att strida i slaglinje, medan fregatter användes för spaning och eskort. Brännare var fartyg fyllda med brännbart material som skulle antändas och styras mot fiendens skepp. Rapportens uppräkning av fartygstyper ger en bild av hur en stor sjöexpedition organiserades, med stödfartyg för ammunition, post och sjukvård.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter