DAGLIGT ALLEHANDA • 1779-07-01 · 4 min läsning

Fransk flotta lämnar Brest för strid mot England

1779Gustav III · Gustavianska tiden · Revolutionernas tid
Regent
Gustav III — tar makten i en statskupp 1772
Sverige då
Finland är en del av Sverige · kriget mot Ryssland 1788–90 · ca 2,2 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kulturell blomstring — opera, akademier och enväldig kung
Samtidigt
Amerikanska frihetskriget · franska revolutionen bryter ut 1789
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Utländska nyheter:

Konstantinopel den 17 maj. Under de senaste dagarna utbröt återigen en eldsvåda vid kanalens ände, som lade 50 hus i aska. Elden har därmed på bara några veckor härjat samma del av staden tre gånger.

Brest den 7 juni. Man har knappast sett en praktfullare flotta än den som löpte ut härifrån den 3 juni under greve d'Orvilliers, både vad gäller fartyg och besättning. Kort före avfärden mottog greve d'Orvilliers ett paket som han först på en viss latitud skulle öppna. Vid samma tillfälle gick tre okända personer, som dock inte var praktfullt klädda, ombord på chefsskeppet. En av dem stannade kvar där, medan de två andra togs ombord av herrarna Guichen och Treville och bemöttes på det mest storartade sätt. Man tror att dessa okända personer är förnäma spanska officerare, som ska stanna på den franska flottan för att förklara signalerna, vilket blir nödvändigt om föreningen med den spanska flottan genomförs.

Dagen innan greve d'Orvilliers löpte ut mottog han följande brev från herr Sartine, marinminister: "Härmed tar jag avsked av Er, min ärade amiral. Jag önskar Er, alla officerare och hela flottan all framgång och lycka. Sök upp fienden med framgång, angrip honom med klokhet och hjältemod. Ni ska slå honom. Ni ska bli lycklig, och även jag genom Er lycka. Jag hoppas få angenäma underrättelser från Er, som jag får nöjet att meddela kungen. Hans Majestät ska glädjas åt detta. Jag ska begära belöningar och få dem alla, och de ska av mig med iver och glädje översändas till dem som gjort sig förtjänta av dem. Den franska flaggan ska triumfera, och vi ska frambära tacksägelser till den Högste. Se härav, min ärade herr amiral, vad jag hoppas och förväntar mig av Ert befäl och Ert företag. Sänd mig goda nyheter vid varje möjligt tillfälle; jag inväntar dem med oro. Ni, min högt ärade herr amiral, känner min vänskap för Er, min tillgivenhet för marinkåren och min iver för statens ära." osv.

Flottan har 27 000 man ombord och 2 078 kanoner. Man försäkrar att greve d'Orvilliers hade för avsikt att sätta eld på den engelska handelsflottan i hamnen Torbay, som bestod av 400 segel. Men eftersom den avseglade därifrån den 29 maj, antas den redan ha passerat kanalen innan vår flotta hann nå den. Man har dock hopp om ett liknande företag, eftersom det är känt att engelsmännen väntar en stark handelsflotta från Jamaica, en annan från St. Christopher, en från Barbados, en från Medelhavet, en från Indien och en från Quebec.

Paris den 15 juni. Brev från Cádiz av den 25 maj berättar att den spanska flottan fått order att löpa ut den 2 juni, och att den bestod av 32 krigsskepp, 6 fregatter, 1 korvett, 2 brännare, en paketbåt, ett ammunitionsskepp och ett sjukhusskepp. I hamnen Ferrol ligger ännu en eskader på 14 skepp, och i Havanna en på 9 skepp, alla segelfärdiga vid första order. Nyheter från hamnarna i Normandie och Bretagne meddelar att alla åtgärder redan är vidtagna för inskeppning av 30 000 man.

Brev från Rom förkunnar att påven förlorat all förmåga att sköta sina uppgifter och att han befinner sig i fullständig overksamhet. Man är nyfiken på vilka åtgärder som under sådana omständigheter kommer att vidtas med tanke på kyrkans styrelse.

London den 11 juni. Trots allt som sagts om det spanska hovets förening med det franska mot oss, och att det spanska hovet nu ska ha upphört med sin medling, försäkras det ändå med visshet att det spanska hovet, gemensamt med det ryska, fortsätter att göra nya planer. Såväl i England som Irland vidtas alla möjliga försvarsåtgärder i händelse av en fientlig landstigning. Man tillägger att kungen i sådant fall själv ska föra befälet över trupperna.

I går anlände löjtnant Hughes, som den 6 maj avgick från New York. Om de depescher som nämnde officer medförde talas det olika, varav det säkraste ska vara: "Att våra trupper på grund av brist på folk inte är starka nog att kunna företa något viktigt. General Mathew skulle skickas iväg med 1 500 man för att genomföra en expedition, men den amerikanske generalen Gates samlade en stark styrka. Den kände amerikanske kaparen Cunningham har tagits till fånga med sitt skepp och förts till New York. Däremot kryssade den amerikanske kommendören Hopkins med tre fregatter och hade redan tagit nio skepp, som var på väg från New York till Georgien, och fört dem till Boston."

Bakgrund

Rapporterna speglar det stora sjökriget mellan Frankrike och Storbritannien som utspelade sig i samband med det amerikanska frihetskriget. Frankrike hade gått in i kriget på de amerikanska koloniernas sida, och Spanien anslöt sig på fransk sida. Tillsammans planerade de två katolska sjömakterna att förena sina flottor och utmana den brittiska dominansen till sjöss, med sikte på en möjlig invasion av de brittiska öarna.

Greve d'Orvilliers var en fransk amiral som förde befäl över Atlantflottan i Brest, en av Frankrikes viktigaste örlogshamnar. Den flotta som beskrivs skulle förenas med den spanska flottan från Cádiz och Ferrol för att skapa en överlägsen samlad styrka i Engelska kanalen. De okända spanska officerarna ombord antyder de förberedelser som krävdes för att samordna signalering mellan de två flottornas fartyg. Herr Sartine, som skrev det entusiastiska avskedsbrevet, var Frankrikes marinminister.

Den befarade landstigningen på de brittiska öarna oroade London, och breven vittnar om omfattande försvarsåtgärder i England och Irland. Handelsflottorna från kolonierna – Jamaica, Barbados, Indien, Quebec och andra – var värdefulla mål, eftersom deras erövring både skulle skada fiendens ekonomi och gynna den egna.

Rapporterna från London berör också själva kriget i Nordamerika. General William Mathew nämns i samband med en brittisk expedition, medan den amerikanske generalen Horatio Gates samlade motstånd. Den amerikanske kaparen Gustavus Conyngham hade blivit ökänd för sina angrepp på brittisk sjöfart och togs till fånga, medan kommendör Esek Hopkins förde befäl över amerikanska örlogsfartyg.

Den samtida notisen om påven i Rom, som beskrivs som overksam, återspeglar en period av osäkerhet kring den katolska kyrkans ledning. Notiserna från Konstantinopel om upprepade bränder speglar den ständiga faran för eldsvådor i den tätbebyggda osmanska huvudstaden.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter