HWAD NYTT? • 1779-06-29

Spanska flottan tvingar algeriska kapare bränna sina skepp

1779Gustav III · Gustavianska tiden · Revolutionernas tid
Regent
Gustav III — tar makten i en statskupp 1772
Sverige då
Finland är en del av Sverige · kriget mot Ryssland 1788–90 · ca 2,2 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kulturell blomstring — opera, akademier och enväldig kung
Samtidigt
Amerikanska frihetskriget · franska revolutionen bryter ut 1789
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Madrid, den 1 juni. Här går nu allmänt ryktet att en division av Cádizflottan har fått order att löpa ut. Från Málaga har man fått berättelsen att Don Juan af Arras, som för befälet över en division av de kungliga skebeckerna, har trängt tre algeriska kaparfartyg så hårt att de flesta av dem, för att rädda sig undan fångenskap, själva satte eld på sina fartyg vid hamnarna. Detta gjorde de hellre än att låta sig tillfångatas. Även den fjärde algeriska fregatten har enligt den berättelse som nu kommit in direkt rönt samma öde som de tre föregående. Vart och ett av dessa fartyg förde mellan 30 och 36 kanoner.

Toulon, den 1 juni. Två örlogsskepp, det ena med 64 kanoner och det andra med 80, är nu i alla händelser så färdiga att de kan understödja Brestflottan. Dessutom berättar alla våra allmänna tidningar liksom privata brev från Spanien att sju linjeskepp ur flottan i Cádiz ska förena sig med den flotta som lämnat oss härifrån.

Ulm, den 10 juni. I Böhmen ska två nya fästningar byggas, förmodligen på de platser där man under det senaste kriget såg dem vara mest nödvändiga. Där ska alla de nya kanoner användas som nu är på väg från Nederländerna. De är samtliga halva kartoger (Reds. anm.: en typ av tungt grovkalibrigt artilleripjäs) och göts för tio år sedan.

Bakgrund

Notiserna speglar maritima och militära förhållanden i Medelhavet och Västeuropa under en period präglad av återkommande sjökrig och kapardjärvhet. Spanien upprätthöll stora örlogsflottor med viktiga baser i Cádiz vid Atlantkusten och i Málaga vid Medelhavet. Skebeckerna som nämns var snabbseglande, ofta lätt bestyckade fartyg som lämpade sig väl för operationer mot kapare i Medelhavet.

De algeriska kaparna utgick från Alger, som länge var ett centrum för den så kallade barbareskkaperiet längs Nordafrikas kust. Dessa kapare angrep handelsfartyg och kustsamhällen, och europeiska sjömakter genomförde upprepade flottoperationer för att bekämpa dem. Att besättningar valde att bränna sina egna fartyg framför att tillfångatas vittnar om hur hård och kompromisslös denna konflikt var.

Toulon var Frankrikes viktigaste örlogsbas vid Medelhavet, medan Brest var huvudbasen vid Atlanten. Notisen om att spanska linjeskepp skulle förena sig med en fransk flotta pekar mot ett militärt samarbete mellan Frankrike och Spanien, som vid flera tillfällen var allierade mot sjömakten Storbritannien.

Uppgifterna från Ulm om fästningsbyggen i Böhmen och kanoner på väg från Nederländerna anknyter till de centraleuropeiska maktkampernas efterdyningar. Böhmen var ett viktigt habsburgskt kärnland och hade varit skådeplats för krigshandlingar, vilket gjorde befästningsarbeten på strategiskt utsatta platser angelägna. Kanonerna beskrivs som tunga belägringspjäser av äldre tillverkning.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter