HWAD NYTT? • 1779-06-26

Kardinal Ganganelli försvarar kristendomen mot upplysningens ateism

1779Gustav III · Gustavianska tiden · Revolutionernas tid
Regent
Gustav III — tar makten i en statskupp 1772
Sverige då
Finland är en del av Sverige · kriget mot Ryssland 1788–90 · ca 2,2 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kulturell blomstring — opera, akademier och enväldig kung
Samtidigt
Amerikanska frihetskriget · franska revolutionen bryter ut 1789
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Kardinalen Ganganellis, sedermera påven Clemens XIV:s, brev till en förnäm engelsk herre.

Fri översättning.

Jag kan inte vänja mig vid att se hur ett så upplyst förstånd som ert, mylord, ska låta sig bedras av den nya filosofin. Era insikter borde kunna skydda er mot de falska slutsatser som denna filosofi finner på, och som försätter oss i samma bedrövliga belägenhet som de oförnuftiga djuren.

Om det finns en Gud, vilket själva naturen ropar om från alla håll, så måste det ju också finnas en religion. Och eftersom det finns en religion, måste den vara obegriplig, upphöjd och lika gammal som världen, då den har sitt ursprung i ett oändligt och evigt väsen. Om den har dessa kännetecken, så är den utan tvekan kristendomen. Och om det är kristendomen, måste man nödvändigtvis erkänna den som gudomlig och med både hjärta och förstånd hålla fast vid den.

Är det väl troligt att Gud på ett så storslaget sätt skapat denna förunderliga världsbyggnad enbart för att roa människorna och djuren på vårt lilla jordklot, mellan vilka det sedan inte görs någon åtskillnad, eftersom de skulle ha samma öde att vänta? Och att den ande som finns i oss (Reds. anm.: meningen avbryts här i originaltexten) ...

Bakgrund

Giovanni Vincenzo Antonio Ganganelli valdes till påve under namnet Clemens XIV och ledde den katolska kyrkan under en period präglad av spänningar mellan kyrkan och upplysningens nya idéströmningar. Han är historiskt mest känd för sitt beslut att upplösa jesuitorden, vilket skedde under starkt tryck från flera katolska kungahus i Europa.

Brevet är hämtat ur samlingen "Lettres intéressantes du Pape Clément XIV", en uppmärksammad utgåva av brev tillskrivna påven. Sådana brevsamlingar var populär läsning under 1700-talet och spreds i översättningar över Europa, däribland till Sverige. Brevens äkthet har dock debatterats av eftervärlden.

I texten polemiserar författaren mot "den nyare filosofin", det vill säga upplysningstidens tänkande, som ifrågasatte religionens auktoritet och betonade förnuft och naturvetenskap. Tänkare som Voltaire och andra franska upplysningsfilosofer drev idéer om religionskritik, deism och materialism, vilket den katolska kyrkan såg som ett hot.

Brevet är formulerat som en personlig vädjan till en engelsk adelsman, kallad "mylord", och bygger på en klassisk argumentationslinje: att naturens ordning bevisar Guds existens, att Guds existens kräver en religion, och att denna religion måste vara kristendomen. Argumentet speglar tidens spänning mellan tro och förnuft, där kyrkan sökte försvara sin ställning med rationella resonemang riktade mot bildade läsare.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter