Tidningssida ur HWAD NYTT?, 1778-10-16
HWAD NYTT? • 1778-10-16

Skånska prästerskapet och allmogen förbereder krav inför riksdagen

1778Gustav III · Gustavianska tiden · Revolutionernas tid▼
Regent
Gustav III — tar makten i en statskupp 1772
Sverige då
Finland är en del av Sverige · kriget mot Ryssland 1788–90 · ca 2,2 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kulturell blomstring — opera, akademier och enväldig kung
Samtidigt
Amerikanska frihetskriget · franska revolutionen bryter ut 1789
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Utdrag ur brev.

Helsingborg, den 7 oktober. Här i trakten talas det nu knappt om något annat än riksdagen. De som fått fullmakt att företräda stiftets prästerskap är kunglige hovpredikanten Borg i Östra Kamp (Reds. anm.: troligen avses Östra Karup), samt prostarna Ståhl i Norra Vram och Cebet i Kvidinge.

Bland annat ska prästerskapet vilja lägga fram ett förslag hos Hans Majestät Konungen om att dra in klockartjänsterna till förmån för komministrarna, som utan egna boställen bara har en lön på 50 à 60 daler silvermynt, medan en klockare kan ha en årsinkomst på 400, 500 upp till 800 daler.

Allmogen, som hittills har druckit för staten och fäderneslandet, sägs bland annat också vilja ansöka om frihet att få bränna brännvin, mot att varje hemmans hushåll betalar 20 daler om året till kronan, vilket för hela Skåne skulle ge en summa på 3 000 000 daler silvermynt.

Bakgrund

Under frihetstiden och den gustavianska tiden samlades den svenska riksdagen med fyra stånd: adel, präster, borgare och bönder. Varje stift och landskap valde ombud som reste till Stockholm med instruktioner och önskemål från sina hemtrakter, och inför riksdagarna diskuterades lokala frågor livligt, vilket brevet från Helsingborg vittnar om.

En av de frågor som nämns rör lönesättningen inom kyrkan. Komministrar, alltså biträdande präster, hade ofta mycket små inkomster och saknade ibland boställen, medan klockare – som skötte kyrkans praktiska sysslor, ringning och ofta undervisning – på vissa håll kunde ha betydligt bättre inkomster tack vare avgifter och jordinnehav. Prästerskapets förslag att dra in klockartjänsternas inkomster till komministrarnas förmån speglar denna upplevda orättvisa.

Den andra frågan gäller husbehovsbränningen. Rätten att bränna brännvin var en återkommande stridsfråga i Sverige under 1700-talet; staten vacklade mellan förbud, kronobrännerier och avgiftsbelagd husbehovsbränning. Böndernas erbjudande att betala en fast årlig avgift per hushåll mot fri bränningsrätt var ett typiskt förslag i denna dragkamp mellan kronans inkomstbehov och allmogens traditionella rättigheter.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter