Tidningssida ur DAGLIGT ALLEHANDA, 1778-09-02
DAGLIGT ALLEHANDA • 1778-09-02

Spanien censurerar exjesuiternas post i Rom

1778Gustav III · Gustavianska tiden · Revolutionernas tid
Regent
Gustav III — tar makten i en statskupp 1772
Sverige då
Finland är en del av Sverige · kriget mot Ryssland 1788–90 · ca 2,2 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kulturell blomstring — opera, akademier och enväldig kung
Samtidigt
Amerikanska frihetskriget · franska revolutionen bryter ut 1789
Historisk karta över Europa
Europa 1715 — stormaktsväldet vacklar · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Rom den 1 augusti. Den spanske ambassadören har låtit anslå en kungörelse på dörren hos den skattmästare som betalar ut pensionerna till de spanska exjesuiterna här i staden. Enligt kungörelsen förklaras alla de präster som hädanefter vågar skicka brev till hemlandet med posten ha fallit i kungens onåd och förlorat sitt underhåll. I stället ska de lämna in sina brev oförseglade till skattmästaren, och från honom får de också hämta alla brev som är ställda till dem, 24 timmar efter postens ankomst.

Vid samma straff har det i Neapel påbjudits att alla exjesuiter som härstammar därifrån ska hålla sig på minst 40 mils avstånd från rikets gräns.

Boktryckaren Pagliarini, känd för sina märkliga öden under den förre påvens regering, har av drottningen av Portugal utnämnts till riddare av Kristusorden och förordnats till hennes majestäts agent vid Heliga stolen, med en lön på 4 500 romerska scudi.

I slutet av december 1777 avled den katolske biskopen i Haarlem, Johan van Stiphout, som redan av Benedictus XIV hade förklarats schismatisk. Därefter valdes den 13 april i år pastorn i Culemborg, Adrian Broekman, till den avlidnes efterträdare av den likaledes schismatiske så kallade ärkebiskopen i Utrecht, Michael van Nieuwenhuysen. Påven har därför genom ett brev av den 22 juli meddelat alla rättrogna katoliker i Holland att detta val är orättmätigt och otillbörligt, och att om nämnde Adrian skulle våga förrätta någon biskoplig handling, är den heliga romerska kyrkans bannlysning automatiskt utfärdad mot honom – liksom mot ärkebiskopen i Utrecht, ifall denne skulle drista sig att viga honom till ämbetet.

Greve Oneski, en släkting till påven, har nyligen av stormästaren på Malta mottagit ordenskorset, rikt besatt med dyrbara briljanter.

Bakgrund

Jesuitorden upplöstes 1773 av påven Clemens XIV efter hårt tryck från de katolska stormakterna Spanien, Portugal och Frankrike, som såg orden som ett hot mot kunglig makt. Tusentals spanska jesuiter hade redan 1767 utvisats ur Spanien och levde därefter i exil på Kyrkostaten, där de försörjdes med små pensioner från den spanska kronan. Notisen visar hur Madrid även i exilen höll dessa präster under sträng kontroll, med censur av deras korrespondens som villkor för underhållet.

Striden kring Utrecht rör den så kallade Utrechtschismen. Sedan början av 1700-talet stod en del av den nederländska katolska kyrkan i konflikt med Rom, sedan den valt egna biskopar utan påvligt godkännande – en riktning som senare kom att kallas gammalkatolska kyrkan. Rom betraktade dessa biskopar som schismatiska och bannlyste dem regelmässigt, vilket är precis vad notisen beskriver när en ny biskop av Haarlem valts av ärkebiskopen i Utrecht.

Boktryckaren Niccolò Pagliarini i Rom hade blivit känd för att ha tryckt skrifter riktade mot jesuiterna, vilket ledde till åtal och landsflykt, innan han togs under portugisiskt beskydd – därav utnämningen till Kristusorden och posten som portugisisk agent vid Heliga stolen.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter